Inlägg från: gracko05 |Visa alla inlägg
  • gracko05

    Ofrivillig pappa

    Hjälp, kallsvetten rinner, paniken flödar och sömnen uteblir. 

    Hur hanterar man en sån här situation. Igår berättade min sambo att hon är gravid. Jag blir givetvis mäkta förvånad, vi har varit tillsammans, och haft sex, i 11 år nu utan barn. Hon har ätit p-piller hela tiden. Hon erkände dock att hon slutade äta p-piller i april, detta helt utan min vetskap, ja, förrän igår då...


    Vi har diskuterat barn och jag har varit tydlig med att jag inte vill ha barn nu, men kanske senare lite längre fram. Jag har precis startat en nytt eget företag, som jag slitet/sliter hårt med och nu börjar se lite framgång med, men ekonomin är fortfarande lite knackig (men prognoserna för framtiden ser bra ut). Det är väl ungefär i starten av "karriärsbyggandet" eller vad man kan kalla det. Det är många och långa arbetsdagar, något som kommer fungera dåligt med barn. 


    Hon har gjort klart att abort inte är ett alternativ. Hur fan hanterar man det här? Får jag ett barn jag inte älskar nu? Vill ju egentligen inte ha barn (iaf inte nu)? Ska det bli ett pliktskyldigt pappaskap bara för att det är så situationen blir nu? Hur påverkar det vår relation? Är det slut efter efter ett sånt beslut? 


    Skallen håller på att sprängas känns det som. Det jag tror jag har svårast att svälja är det jag upplever som sveket i att hon inte berättat för mig (trots 11 år tillsammans) att hon slutat med p-piller och inte säger något om det förrän hon är gravid. 

    Hjälp, peptalk, input, vad som helst. Om jag inte pratar med någon kommer jag nog bli galen strax. 


     


     


     

  • Svar på tråden Ofrivillig pappa
  • gracko05

    "Ta det lugnt"  Suck, känns lättare sagt än gjort just nu. Jag vill ju verkligen inte ha barn nu :( Hoppa framför tåget känns fan mer rätt än fel just nu....

  • gracko05
    Boerboellady skrev 2015-07-14 09:22:44 följande:

    Om DU inte vill ha barn men din sambo vill det... varför skyddar DU dig inte då?
    11 år eller 3 månader spelar ingen. Doppa inte kuken utan att skydda DIG om detta är en issue. Det är inte hennes plikt att skydda ER. Hon har sagt att hon vill ha barn o då skulle du ha dragit öronen åt dig o börjat skydda DIG, för driften att bli mamma kan i många fall vara enormt stark. Det går inte att beskriva för någon som inte känt en så stark drift, vilket du uppenbarligen o av förklarliga inte har.


    Du blir säkert en utmärkt pappa. Stå ditt kast och ta ditt ansvar nu. Det är ditt enda val, sen om det är via underhåll eller som förälder kan bara du avgöra.
    MEN... Det din tjej "gjort mot dig" är en piss i havet jämfört med vad du gör mot henne och barnet om du lämnar dem i sticket.

    Så less på killar som "blir lurade" att bli pappor. Ni vet ju helt uppenbart hur man gör barn. Så se då fan till att skydda er om ni inte är redo att ta ansvar för ert handlande om tjejen inte tar/tillför div hormoner eller skyddar sig själv.Rynkar på näsan


    Ursäkta lite här, men var i tråden har jag skrivit att hon har sagt att hon vill ha barn? Det är inget hon på förhand har sagt till mig, däremot det motsatta. Vi hade pratat om barn innan, vid flera tillfällen, då jag framfört min syn, att barn nog blir aktuellt men lite längre fram och hon har själv hållit med om detta och sagt att det var lite tidigt nu. Det är vad hon har sagt till mig. Och hon har sagt att hon tar sina p-piller. Visst, jag har inte uttryckligen frågat varje dag eller tillfälle om hon tagit sina p-piller, men efter 11 år så litade jag på att hon skulle säga något eller fråga mig om hon t.ex. slutade äta p-piller eller akut ville ha barn nu omgående. 

    Vilka öron ska jag lyckas dra åt mig när sambon säger rätt ut till mig att hon också tycker vi ska vänta med barn (men uppenbarligen inte menar det utan ljuger mig rakt upp i ansiktet, det är iaf slutledningen jag kommer till eftersom hon slutade med p-piller). 

    Det du säger är ju att jag aldrig någonsin kan eller bör lita på min sambo i frågan om barn, och att även om hon säger till mig att hon inte vill ha barn så ska jag förutsätta att hon kanske lurar mig och skydda mig själv.

    Kan man inte lita på varandra om något sådant viktigt vet jag inte om man kan lita på varandra om någonting? Vad har jag för incitament att tro på något annat i förhållandet? 
    Mamori skrev 2015-07-12 17:19:14 följande:

    Hur gammal är din sambo?


    Hon är 30, jag är 33. 
     
Svar på tråden Ofrivillig pappa