sprudlande glada tjejer - en fasad?

Kan mycket väl stämma.

Nu är jag en glad, sprudlande tjej (ok numera en medelålders kvinna men fortfarande glad och sprudlande). Men resten stämmer inte in på mig. Jag har nog fått mer kritik att jag är för självständig och inte vill vara en siamesisk tvilling

Överpositiva happy go lucky a la Mary Poppins-brudar är onda människor. Finns ingen anledning till att vara sådär himla glad egentligen, så håller med din tes där.

När det inte längre går att upprätthålla den där kvittrande fasaden så ramlar det över till ren misär.

Ingen kan ju vara sprudlande glad hela tiden det behöver nödvändigtvis inte vara en fasad tjejerna har en charmig personlighet kanske vill göra sin omgivning gladare  

Ingen kan ju vara sprudlande glad hela tiden det behöver nödvändigtvis inte vara en fasad tjejerna har en charmig personlighet kanske vill göra sin omgivning gladare  

Jag är ofta sprudlande glad, av födsel och ohämmad vana, det är ingen fasad. Naturligtvis kan jag även vara seriös, irriterad, lugn osv, men inte för längre stunder, jag är mestadels glad, sprudlande och positiv. En del är så bara, så jag tycker inte man kan generalisera och säga att det är en fasad. Och sen är jag väl både väldigt lättsam men kräsen när det gäller vissa saker. Din kompis har väl haft lite otur.

Min erfarenhet är att människor visar känslor olika mycket och det gäller åt båda hållen, är man sådan som visar känslorna mycket så gör man det både när man ör sprudlande glad och när man är arg eller ledsen.

Balanserade människor är väl oftast stabilast och lättast att ha omkring sig?

Men jag har träffat på tjejer som är glada och verkar väldigt genuina. Det är kanske inte många av 100 tjejer som är så, men de finns!

Tycker snarare att de upplevs som mer just genuina och äkta än många surpuppor vars humör växlar hela tiden!!! Dom vet man ju aldrig var man har?

Nu pratar jag om glada människor. Sen finns det helt sjukt maniskt sprudlande glada människor som det är nåt fel på ja.

Ingen är glad hela tiden men vissa är ju aldrig glada. Sen finns det gladare människor.. Det behöver inte betyda att de aldrig är ledsna men det förstår väl de flesta människor.

Glada människor är väl mer öppna/tydliga med sina känslor. När det gäller deras ?förvandling? en bit in i förhållandet så beror det högst troligt på något din kompis gör. Han lockar fram detta beteende och de negativa känslorna hos tjejerna. De finns/hade funnits hos tjejer med en mer neutral grundinställning också men dessa glada tjejer är mer tydliga med sitt missnöje än andra, precis som de är mer tydliga med sin glädje när de är glada. I grund och botten blr ju dock din vän fundera på vad fan han håller på med som driver hans flickvänner att reagera så som de gör. Felet ligger hos honom.

Jag tror inte det är en fasad, men...

När de är nykära går de upp i det och går all in för din kompis, men vad gör han?
Är han glad och trevlig, testar deras hobbies, lär känna deras familj och vänner?
Där kan du annars ha förklaringen: de blir besvikna att han inte gör som de.

Tycker också det låter så. Han kanske ska se till sig själv. Om han upplever samma mönster hela tiden så är det kanske hos honom själv problemet ligger. Det är ju lätt att säga att man vill ha en glad och lättsam partner utan drama. Någon som flyter med i ens redan färdiga och bekväma liv och anpassar sig efter dig. Men det finns inga lätta relationer. Man måste ständigt jobba på dem. Åt båda hållen.

Det kan ju vara som servar för mig.

När jag var i18 årsåldern så var det en kille som fastnade för mig för jag var så glad,sprallig och social.

Vad som inte framkom från honom var att han "trodde" att det skulle smitta av sig på honom och bota honom från hans djupa depressioner.

Det som hände var att han drog ner mig i skiten i stället så till slut var vi två deprimerade människor i en osund relation.

Tog mig många år att hitta tillbaka till mig själv igen.

Och det går inte att vara glad och sprallig 24 timmar särskillt inte om man lever med ett surkart.