Jag hoppar också in här! Första försöket på 3e barnet. Har antagligen BIM ca 10-12e sept. Tog ut ringen för någon vecka sedan så jag har ingen riktig koll på min cykel, den brukar ligga på ca 32 dagar.
Åh denna väntan! Dagarna går ju hur långsamt som helst.
Åh vad långsamt dagarna går! Med mina 2 första barn har jag blivit gravid meddetsamma på först försöket så jag skulle bli så himla besviken om jag inte blev det nu. Jag vet att man inte kan hoppas på det men någonstans i huvudet går det inte att få ur.
Samtidigt som jag längtar så vansinnigt efter en liten 3e så är jag alldeles livrädd. Lillebror kom 2013. Ingenting gick som det skulle. Svår foglossning så att jag gick på kryckor eller var sängliggande de sista 3 månaderna. Han var svårt tillväxthämmad i magen och tillslut upptäcktes det att jag hade en skenande havandeskapsförgiftning och han fick plockas ut akut. En liten plutt på 2 kg och jag hamnade på intensiven då min havandeskapsförgiftning blev värre efter att han kommit ut. Livrädd för att det ska hända igen.
Åh vad härligt att det börjar plussas här. Jag vill också!!!!
Jag försöker trösta mig med att var dag jag vet att jag inte är gravid är en dag jag kan frissa i brieost eller fortsätta fitnessträningen (jo, man kan äta brieost då) ;)
Med mitt första barn hade jag väldigt tydliga tecken. Tydlig nidblödning. Senare rejäl molvärk och illamående. Brösten blev flera storlekar större och gjorde fruktansvärt ont.
Barn nr 2 var inte alls likadant. Kände ingenting så jag var bombsäker på att det inte blivit något. 2 dagar innan mensen skulle komma började jag dessutom blöda syndafloden, så jag var bombsäker på att det var kört. Min man tyckte dock att jag skulle testa iaf och det var positivt.
Så det kan vara oerhört olika.
ÄL+8 idag (tror jag) och än märker jag inget alls. Känner mig redan deppig och ledsen över att jag tror att det inte blir något. Vet att det är tidigt än men har verkligen noll symptom. Varför kan tiden inte bara flyga fram?
Någon av er som inte haft några symptom alls men fått plus?
ÄL+ 9 idag (på ett ungefär). Idag fick jag en liten mini-miniblödning och illamåendet sköljer över mig med jämna mellanrum. Kan det vara något på G iaf? Hoppas hoppas.
ÄL+10 idag. Kunde inte hålla mig från att ta ett litet test imorse men det var såklart negativt. Jag får vänta någon dag till. Kände mig dock vansinnigt illamående till och från hela dagen igår samt att jag fick en liten pytteblödning. Idag mår jag inte alls speciellt illa.
Gud så trött jag blir på mig själv!
Ligger och funderar på om jag skulle våga mig på ett test imorn. Är på ÄL+12 imorn. Jag fick blödning i måndag på ÄL+9 och den har varit väldigt väldigt sparsam, inte alls som mens. Dock har jag den fortfarande. Fast jag mår så himla illa till och från. Vid min förra graviditet så blödde jag ganska mycket i ett par dagar men plussade ändå och fick underbara lillebror.
Ena stunden är jag bombsäker på att jag är gravid eftersom jag känner att något inte är som vanligt och i nästa stund deppar jag för att det kanske inte blir något eftersom jag blöder i flera dagar, även om det är lite.
Jag får väl se imorn bitti...
Jättedeppig nu och vill helst vara gråta! Tog ett test imorse som inte kunde vara mer negativt. ÄL+12 idag och har haft blödning nu i typ 4 dagar. Det hade jag ju förra graviditeten också men då plussade jag ju vid den här tiden också.
Fattar bara inte varför jag mår så illa hela tiden?!?
Det är så jobbigt när man känner sig ledsen och helst bara vill gråta ut hos någon och prata om det men det går ju inte.
Är det mensen som är tidig eller är det en riklig nidblödning?