Förmodat missfall - finns något hopp?

Tack för alla svar. Jag fortsätter nog att hoppas även om jag kanske istället borde göra tvärtom, men det går inte. Jag blöder fortfarande, igår fram till idag gick det två bindor. Det känns som att det avtar nu. Vilken jobbig väntan det är.

Hur ser man ett mf på vul/ul?

Nu har det slutat blöda. 4 bindor totalt... Väntan till måndag är olidlig.

Nu sitter jag och väntar på att läkaren ska ringa upp mig, lämnade blodprov halv nio. Kan inte fokusera. Har funderat hela helgen över om det känns annorlunda i kroppen (vet att jag inte borde det men går ju inte att låta bli). Undrar hur lång tid det tar innan de ringer upp. Helt ärligt så hoppas jag med hela mitt hjärta att dom haft fel och att vårt lilla mirakel fortfarande lever. 

Dom har fortfarande inte ringt. Jag har försökt ringa avdelningen direkt men kommer bara till telefonsvarare som uppmanar ringa igen imorgon. Har tom ringt växeln och bett dem ringa mottagningen, men de svarade inte där heller. Måste väl helt enkelt vänta, men känns fördjävligt att bli "bortglömd" i en sådan här fråga.

Läkaren jag träffade i torsdags sa uttryckligen att de skulle höra av sig till mig idag så fort de såg svaren. Jag lämnade blodprovet på samma sjukhus och det var ett vanligt prov för graviditet så det är inget som tar tid. Jag förstår inte kommentaren om "respektlös"? Är det respektlöst att vilja veta om man bär på ett levande eller dött foster?

Okej. Tack. Gravidhormoner finns det i kroppen som ni märker... Dock numera färre än i torsdags kväll. Jag fick tag på avdelningen idag och bekräftat att värdena sjunkit. Sitter och gråter just nu.

Vårdpersonalen verkar helt oberörda och alla säger "att det är bra och att kroppen skött sig". Och även om jag vet och förstår vad de menar så går det inte att känna att det är bra! Den utmaningen jag och min man haft för att komma dit vi var i onsdags... Livet är så j***a orättvist.