Olämplig relation mor och son?

Känner att jag måste få hoppa in här och skriva av mig. Har en bekant som är ensam med sin tioårige son och jag känner igen mig mycket i TS.

Den här pojken har visserligen ADHD och MILDA symtom inom autismspektrat, typ att han inte förstår sociala sammanhang i stora grupper. I övrigt är han bara jävlig ohyfsad mot andra barn och vuxna, svär och förstör i lekar, kallar andra för jävla tjockis, jävla skitgubbe osv. Mamman skrattar bort detta, för han förståååååår ju inte konsekvenser. Bara det att pojken förstår jättebra, när inte mamma är med och hönsar och daltar som vore han 2-3 år. Blir så trött.

Nu har ju hennes lilla hjärta blivit stor, och det klarar hon inte riktigt av. Hon går in till honom i duschen och "kollar så att han kan klara av det" och han får köra ut henne: "sluta mamma du är pinsam". Hon tar med honom in i damernas omklädningsrum. Han är tio år!!!! Han KAN som sagt själv när hon inte är med. Det går lite långsammare, men det kan det väl få göra. Hon gör honom mer "funktionshindrad" än vad han är och det är så sorgligt att se. Häromdagen ringde hon runt till folk, postade på Facebook osv osv att han hade brett en macka själv. Det kan man även om man har adhd... Påtalar man detta för henne lite fint så är man elak, missunnsam, oförstående, hatar hennes pojke osv osv. Försöker att inte låta det ta energi, men det kommer ju gå åt helvete för pojken