Fyraåring ledsen över sin lillebror. Hjälp!
Vi har en kille som blir fyra år i oktober. För två veckor sedan fick han en lillebror. Jag hade en jobbig graviditet där jag var sjukskriven pga kräkningar till vecka 24 och därefter gick jag upp ca trettio kg och fick svårt att röra mig och va delaktig i sonens aktiviteter. I samband med min graviditet utvecklade sonen trotsighet och tjurighet där han oftast uttrycker att han aldrig vill nåt. Oavsett om det handlar om att åka till stranden, lekland, fylla år mm. Han vill inte heller att vi ska trösta honom när han är ledsen.
Efter att lillebror kommit är jag noga med stt storebror varje dag får egentid med mig och sambon. Ibland har dock egentiden behövts avbrytas pga lillebror skrikit och velat ha mat/sova. Då amning är det han accepterar och som får honom att somna. Vi betonar dagligen hur mycket vi tycker om storebror och hur roligt det är att göra allt med honom. Vi pratar också om varför bebisar skriker och annat kring den lille.
Vi har låtit storebror vara med så mycket det går och han vill kring bebisens skötsel. Ibland har han haft stunder då han tröstar och busar med lillebror.
Igår brast det dock för storebror. Han grät hysteriskt i nästan en timme när han skulle sova. Först ville han inte säga vad det var, men tillsist sa han att lillebror är jobbig och att han inte vill va med honom.
Det gjorde så ont i hjärtat. Har ni idéer eller egna erfarenheter kring hur vi kan hantera situationen?
