Mångkultur

Det du beskriver är i min mening inte mångkultur.

Det är knappast mat, musik eller olika högtider som är problemet, utan eventuella värderingskonflikter.

Men det spelar ingen roll om ett mångkulturellt samhälle är bra eller dåligt. Sverige har aldrig varit helt homogent, men är betydligt mer mångkulturellt än för ett halvsekel sedan, vare sig man gillar det eller inte. Det går inte att vrida klockan tillbaka. Vad som återstår är att göra det bästa av det samhälle vi har idag. 

Lagar och regler är inte huggna i sten. De är direkt eller indirekt ett resultat av gemensamma värderingar. Och de som inte delar dessa värderingar kommer ändå inte att följa gemensamma lagar och normer. Därav hedersförtryck, klankriminalitet mm. 

Sen finns det självklart även andra orsaker till normbrytabde beteende, som inte har med kultur eller värderingar att göra. T ex ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa.

Nej, det är överförbart till vilket land, folk och kultur som helst.

Om vi hittar på ett land som exempel och kallar det Pärland.
I Pärland bor det pärländare och där råder pärländsk kultur.

Om då fem familjer från Sverige flyttar dit, blir landet då automatiskt en mångkultur?

Enligt mitt sett att se det, där ett lands kultur omfattar de allmänt rådande normerna, moraliska ramarna och lagstiftning, så blir svaret nej.
Att vi behåller vissa av våra svenska traditioner inom familj och hem påverkar inte den saken.

När man pratar om kultur som betydelse för ett samhälle, så måste man dels skilja på sådant som sång, dans, musik, teater, film, mat, dryck o.s.v. och moraliska/ideologiska normer och värderingar samt att man måste skilja på det som kan finnas på individnivå men inte påverkar samhället i stort och det som är mer allmänrådande i samhället.

Så länge ingen inskränker på andras rätt- och frihet, så är den kultur som finns på individnivå för individens privatliv inte särskilt intressant i det här sammanhanget, utan det intressanta är vad som gäller på samhällsnivå och om det påverkas av att det kommer hit många människor med andra normer.

För mig är motsatsen till mångkultur på samhällsnivå att vi i Sverige har svenska normer och svenska lagar för hur vi beter oss, behandlar och bemöter andra människor som är svenskar eller av annat ursprung än du samt att svenska är det allmängiltiga språket som alla kan/lär sig och använder. Syftet är att skapa en tydlig ram och mindre förvirring för immigrerades integration (eller assimilering om man vill kalla det så).

Det är det parallella samhället jag vill motverka, inte att det finns människor här med annan kulturell bakgrund och som utan påverkan på samhället bevarar en del av sin ursprungliga kultur.

Jag googlade "svensk kultur", och det skrevs då om våra jultraditioner, påsk, midsommar och skolavslutningar. Inom islam ska man bara fira de två islamiska högtider som finns; eid al-fitr och eid al-adha. Det betyder att muslimer inte firar påsk, midsommar, födelsedagar eller jul. Inte heller Alla Hjärtans Dag eller Halloween.

En vän till mig arbetade som lärare i grundskolan, men bytte jobb. Det var hela tiden diskussioner om svenska traditioner, muslimerna tog inte någon som helst hänsyn till vår kultur. De accepterar inte skolavslutningar i kyrkan, och därför måste vi ta bort denna fina tradition. Varför ska vi inte kunna vårda vårt kulturarv för att ta hänsyn till en helt annan religion? Det är inte längre tillåtet att sjunga "Den blomstertid nu kommer".

Midsommar är kanske den mest kända svenska traditionen. Då många svenskar samlas för att fira midsommar och äta god mat fastar muslimerna eftersom det fortfarande är ramadan. Kommer Midsommar att försvinna? För en muslim kan Midsommar vara "kränkande", dessutom så dricker vi mycket alkohol!

Muslimer firar inte påsken eftersom det inte är en del av deras tro och traditioner.

Att fira lucia och jul på ett traditionellt svenskt sätt går inte ihop med islam. Kommer det också att försvinna?

Även om islam inte förbjuder nyårsfirande så "avråds från överdriven extravagans eller aktiviteter som strider mot islamiska värderingar.

Svenska barn tvingades vara med på firande av Id och fick halalmat trots att de inte är muslimer. Mångkulturen verkar bara slå åt ett håll, och islam strider mot de svenska traditionerna. Varför ska bara vi kristna behöva ta hänsyn och ta bort vår kultur och våra traditioner? Sverige är nu ett land som håller på att infiltreras av muslimska sedvänjor. Jag är tacksam att jag är äldre och inte har några barn. 

Då har du alls inte förstått vad jag skrev.

Självklart kan jag basera mitt resonemang om mångkultur på min tolkning av vad mångkultur är.

Har du någon grund eller argument för att min tolkning är fel och din tolkning är rätt?

...och jag har varit tydlig med vad jag menar med mångkultur i det sammanhanget som tråden syftar till att diskutera, alla andra betydelser av kultur är i detta sammanhang ointressant.

Jag gav också ett exempel i mitt inlägg #323 som du inte har bemött.

Man kan också säga att jag är motståndare till ideologin som kallas mångkulturalism och som av Per Bauhn (professor i praktisk filosofi) 
definierar multikulturalism som en politisk-filosofisk doktrin som gör gällande:

Att individers möjlighet till meningsfulla liv är avhängig deras kulturella identitet.

Att alla kulturer därför förtjänar respekt.

Att det bör råda jämlikhet mellan majoritets- och minoritetskulturer.

Att denna jämlikhet bör skapas med hjälp av lagstiftning som garanterar individer särskilda rättigheter eller befriar dem från vissa skyldigheter i kraft av deras kulturella identitet.

Bauhn menar att multikulturalismen förespråkar olika rättigheter och skyldigheter för olika kulturgrupper, och att den därför avviker från den demokratiska principen om lika rättigheter och skyldigheter för alla medborgare.[8]

Nej, inte om man från början tydligt definierar vad man menar. Om det dessutom är staten/regeringen som gör definitionen och är den som arbetar utifrån den eller ger instruktioner till andra myndigheter, så är risken låg för att andra tolkningar kan få någon påverkan.Hela samhället ska ända från början tydligt visa och informera om svensk kultur, med betoning på värderingar, normer och lagar som det betydande att förstå och ta till sig.

Undervisning av bra kvalitet i det svenska språket är också viktigt.

Det ska vara tydligt vad som förväntas av dem (något som många invandrade har efterlyst).

Hur man efterlever detta ska också påverka huruvida uppehållstillstånd förlängs, tillfälliga uppehållstillstånd omvandlas till permanenta och i förlängningen även möjligheten till medborgarskap.

Jag har med detta också idéer om en kurs eller skola som ersätter SFI, där man läser svenska, engelska, samhällskunskap och historia under 4 år. Första året på heltid, sedan med allt mindre tid vid skolbänk i klassrum och mer tid ute i samhället på bl.a. arbetspraktik mm. Sista året kanske man har bara några få timmar i veckan på skolan. I den här kursen ska det infogas mycket studiebesök på myndigheter, företag/arbetsplatser och samhällsviktiga verksamheter som exempelvis reningsverk och avfallshantering.

Jag förespråkar generellt sett inte förbud som inskränker individens frihet, med några få undantag, som jag tar upp nedan.

Att ha en religiös tro, tala sitt modersmål med släktingar, fira högtider och liknande utefter den kultur man haft med sig från sitt hemland ser jag som oproblematiskt och ska därför inte regleras eller begränsas.

Däremot kan det innebära att frihet på en kollektiv nivå kan inskränkas i syfte att skydda individens frihet.
Jag anser exempelvis att alla kulturellt eller religiöst motiverade ingrepp som exempelvis könsstympning på minderåriga ska förbjudas i alla dess former för båda könen. Det kan ses som en inskränkning av religionsfriheten, men jag anser att individens fri- och rättighet övertrumfar kollektivets. Det ska inte vara en rättighet att inskränka individens fri- och rättigheter och påverka andra människors liv och kroppar utifrån sin egna religiösa övertygelse.

Religiös klädsel ska generellt sett vara tillåtet, men inte nödvändigtvis i alla sammanhang. I vissa yrken kan det finnas skäl som hygien, brandsäkerhet e.t.c. som gör religiös klädsel olämplig. Det kan inte vara en rättighet att kunna välja vilket yrke man vill om religiösa påbud krockar med yrkets påbud.
I vissa sammanhang kan det vara olämpligt med plagg som täcker en del av ansiktet.

Arbetsgivaren ska utefter sina förutsättningar få bestämma om anställda som fastar kan arbeta under fastan eller blir tvungen att ta ledigt.

Det jag vill slopa är mångkulturalism som rådande ideologi och mångkultur som samhällsform.

Jag har redan argumenterat för varför en nation eller samhälle inte per automatik kan kallas mångkulturell av enbart det skälet att där bor människor med olika kulturell bakgrund, något du fått chansen att motargumentera men avstått. Så det synsättet kan vi helt bortse ifrån i diskussionen.

I samhället, där vi alla möts och interagerar med varandra i offentliga rum, på arbetsplatser, skolor e.t.c. ska svenska normer gälla och som invandrade assimileras till.

Vad du hemma lagar för mat, använder för språk eller tillber för gud är i det sammanhanget lika betydelselöst bland invandrade som det är bland svenskar.

Man kan också vända på det och säga att alla har sin frihet så länge som den inte inskränker andras frihet och samhället inte behöver anpassa sig utefter kulturer med normer som avviker från de svenska.

Även invandrade ska kunna förvänta sig att bli bemötta och behandlade av andra invandrade (även landsmän) utefter svenska normer och avvikelser från det ska vara på individens villkor och inte kollektivets.

Du är duktig på att tjata, men saknar argument.

Läser man om mång- eller multikultur och mång-/multikulturalism så säger man att man tillåter parallella kulturer istället för assimilering till majoritetskulturen.

Om jag i sammanhanget vill skilja kulturbaserade normer från andra delar av kulturen så finns inget alternativ för vad man då ska kalla det.Vilken är den "felaktiga uppfattningen" och om vad?

Vilka är dina argument för det?