Inlägg från: Anonym (Andante) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Andante)

    Bryr mig inte om pojken som drunknade!

    Ibland önskar jag att jag kunde bli lite mindre berörd, att jag kände mindre, för ibland är det jobbigt att känna mycket. Men när jag läser i tråden att man kan se den lille pojken på stranden utan att bli berörd, då blir jag berörd av att människor kan vara så kalla, det skär i hjärtat på mig.

    För mig är empati att känna andra människors känslor. När jag ser pojken på stranden känner jag inom mig hur det skulle kännas om det var mitt barn, som de flesta andra känner jag förtvivlan och sorg när andra människor lider. För mig känns det märkligt att man kan leva sitt liv utan att känna empati.

  • Anonym (Andante)
    deko skrev 2015-09-04 15:47:31 följande:

    Likheter, känner för folk som står mej nära men totalt likgiltig för främmande.

    Kan känna för djur, räddar hellre en hund än 100 drunknande flyktingar. Kan ju tillägga art jag hellre räddar en hund än 100 drunknande svenskar likaså i detta pk land;)

    Ytligare ett tillägg, dom få människor som verkligen kommit mej nära skulle jag göra allt för, även om det innebar att jag personligen skulle få en stor negativ konsekvens.


    Hellre rädda en hund än 100 människor låter väldigt onormalt.
  • Anonym (Andante)
    Anonym (Hmm) skrev 2015-09-04 16:41:12 följande:

    Det finns ingen motsättning i det. TS räddar hunden och du räddar dem andra.


    Självklart! Jag är bra på att simma, livräddning kan jag också
  • Anonym (Andante)
    Anonym (empatistörd?) skrev 2015-09-04 15:58:48 följande:

    Det är kanske vanligare än jag trott. Min man kan tex hjälpa ett barn som har tappat bort sina föräldrar och gråter. Jag tycker att föräldrarna borde bry sig om sitt barn tillräckligt för att inte tappa bort det. Men just det här med det drunknade barnet retar mig som fan. Var han värd mer än de andra liksom.


    Det har inget att göra med att han är mer värd än andra. Men som normalempatisk blir man illa berörd av att ett barn drunknar.

    Tänk dig att du är tre år, båten gungar, du är rädd, du tittar på din mamma, hon är rädd. Du håller din pappa i handen, du tappar taget, du åker ut i vattnet, du är fruktansvärt rädd, du skriker, du försöker andas men dina lungor fylls med vatten, du dör.

    En människa med empati tänker så här när den ser ett drunknat barn.
  • Anonym (Andante)

    Att känna mer för en hund än för 100 människor tyder på att människor gjort dig väldigt besviken. Att ingen har riktigt brytt sig om dig. Anknytningsproblem?

  • Anonym (Andante)
    deko skrev 2015-09-04 19:28:55 följande:

    Det där är lite intressant. Vad är rätt? Vad är fel? Anser du själv att DU har rätt att bestämma vad som är rätt och fel för andra?


    Du får vara som du vill. Men förvänta dig inte att folk ska tycka att du är normal om du inte kan känna empati och bryr dig mer om hundar än människor. Det är rätt för dig, men väldigt tokigt för det flesta.
  • Anonym (Andante)
    Anonym (Fanny) skrev 2015-09-05 08:16:53 följande:

    Bryr mig inte heller om flyktingar eller om pojken, trots att jag tycker det är tråkigt att ett barn dör.

    Skulle aldrig få för mig att skänka

    flyktingar pengar eller ge pengar till tiggare.

    Därimot bryr jag mig mycket å skulle göra mkt om det krävs för mina vänner och min familj. Sån är jag.


    Ledsamt att läsa, och empatiskt som jag är känner jag och tänker vidare. Människor utan empati har mindre spärrar för att göra andra människor illa. Allt ifrån mobbning till krig.
  • Anonym (Andante)
    Anonym (empatistörd?) skrev 2015-09-05 18:35:56 följande:

    Om någon håller på att dö skulle jag kunna hjälpa av pliktkänsla, men bara om jag inte riskerar

    att skadas själv. En unge som skriker på stranden för att mamma är försvunnen går jag bara förbi.


    Du låter störd. Du gör mig ledsen och rädd för mänskligheten. Och det är ju för att sådana som du finns som det blir krig, eftersom ni inte bryr er om andra människor.
Svar på tråden Bryr mig inte om pojken som drunknade!