Att "gå i barndom" är ju ett annat gammalt talesätt fast det avser förvisso en beskrivning av senil dementa personer. Så ja.. Någon borde forska i ämnet
Jag var singel mer eller mindre hela 20-talet och fick leka av mig ordentligt. Kanske är det missade möjligheter som kräver sin tribut?
Ja du :) Nog är jag gammal och vis alltid. 20-talet var för 20 år sedan för mig.
Nä
Sitter fortfarande och undrar över den, faktiskt. 
Jag med. Uteslöt tidsmaskin relativt snabbt, sedan kom jag inte längre
Vill du ha en ledtråd?
Mamma tror att 20-talet för 20 år sedan innebär att Puppy är runt 40 nu.
Jag har legat sömnlös och funderat på denna gåta och har kommit fram till detta ja. Jag kan ha fel även om det är väldigt ovanligt (host).
Många fegisar där ute.. De vill väl innerst inne ha någonting seriöst men vill inte göra jobbet som krävs.
Bingo! Din mamma kanske kan fiska fram veckans lottorad åt mig?
Jag sätter på kaffet så länge.
Ja det krävs mod att hänge sig åt en annan människa.. Att våga ta del av hela kitet så att säga och att stödja, uppmuntra, finnas där och att lyssna.
Jag tänker inte generalisera och dra alla över en kam men många är oerhört självcentrerade och inte mycket går in genom öronen där (som inte handlar om dem).
Att hitta någon som det klickar med och som förstår vad som sägs och vad som är underförstått.. Det är det svåra.
Jag är (som jag nog hintat om ett antal gånger på kort tid) singel. Jag är faktiskt en jäkel på att lyssna osv typ bäst på allt Ett undantag från regeln men ja.. singel. Jag hittar heller ingen som är värd min tid och energi. Orsak 1 är nog min egen kräsenhet och som 2 skyller jag på feghet och kanske ett uns av lathet/bekväm. Orkar inte ge mig ut på jakt och eftersom det är kotym att mannen jagar så är det som det är.
Spårade visst ur lite där. Skyller på mammas närvaro i den här tråden. Sorry.