Synd om barnen

Hur många har du pratat med och dragit slutsatsen att dom har de så? På dig låter det som varannat barn har det så och de tror jag inte på.

Det är allt vanligare att föräldrar har mobilen när dom äter och de är ju tråkigt om man inte kan kommunicera med varandra istället. Att dom måste vara länge i skolan beror nog på att föräldrarna inte är arbetslösa. Man måste jobba för att få pengar, inkomster och utgifter, det är så samhället fungerar.

Låter hemskt. Hoppas att inte många barn i Sverige har det så!

Har en väninna som är lärare och hon berättar samma sak som du... Det är Inte konstigt att många barn i landet mår dåligt och att Pisa-resultaten rasar!

Har barnen visat dig sina föräldrars kontoutdrag??

Vilken smörja.

Nya fritidsgrupper med 65 barn per grupp samt i klasser och jag har sett förändringar år från år. Har arbetat väldigt länge på skolor och möter detta dagligen. Mina kollegor upplever samma sak. Många

Föräldrar som hämtar barnen har knappt tid att säga några ord till sitt barn utan är oftast upptagna i sin mobiltelefon.

Och de föräldrar som oftast är slarviga har schysst ekonomi och utan att veta kontoutdrag. De behöver bara bli påminda om att hen behöver nya kläder osv när vädret skiftar så har de köpt allt till nästa dag. Det jag menar är att tiden att ha koll och verkligen se och ta hand om sina barn har förändrats. Jag har arbetat i över 20 år och märker det här då tydligt. Många har det superbra, men många har heller inte det bra och det är det jag ville belysa med min tråd.

Är inte skolan avgiftsfri så varför ska föräldrar skicka med frukt för?
Vi skickar inte med det och barnen äter frukt varje dag...

Pratar barnen om att de äter middag med sin ipad i skolan?

Jag tycker det där låter som en oerhört skev beskrivning, jag tror inte den stämmer på särskilt många familjer faktiskt.

Jo, tyvär ser mångas vardag ut så här. Jag skulle inte belysa ämnet om det inte existerade.

Men visst är det så... föräldrar idag har mycket mindre tid för barnen. Jag hör detta av flera goda vänner och släktingar som arbetar inom skola och barnomsorg. Jag ser det också varje dag. Är inte perfekt jag heller. Varför sitter jag här och skriver istället för att prata med mina barn..?

Tittar barnen på Facebook på kvällarna?

Vad menar du med god ekonomi och med slarvar? Hur vet du något alls om deras ekonomi eller slarv?

Undrar mest för jag är en tanklös jävel och absolut slarvig och absolut fattig däremot har mitt barn alltid kläder för väder osv. Samtidigt så tröttnade jag på att som blev stulet i förskolan och senare på skolan så numer vägrar jag ha dubbla kläder som regnkläder overaller osv eftersom någon uppenbarligen har som hobby att stjäla mitt barns saker, ja de har varit märkta såklart men det spelar ingen roll. Så nu är det minimalt med allt. Slitna extra kläder i facket på skolan och bara ett set. Jag har inte råd att konstant köpa nytt för att folk stjäl det räcker med att jag får köpa nytt ofta för mitt barn är expert på att göra sönder kläder vilket är helt okej hon är ett barn och shit happens. På samma vis har jag mer ellr mindre slutat med leggings och mjuka byxor för de går alltid sönder och köpet jeans eller annat tåligare material som mitt barn avskyr att ha på sig. Men det får vara så ändå.

Mitt barn har även svarat på frågan sov du gott i din säng inatt med svaret nej mamma spelade spel på mobilen som skulle försvinna annars.

Ingen vet helt ärligt vad hon menade där och själv undrar jag om hon ens hörde frågan eller tyckte att personen frågade något helt annat. För mig veterligen så sover hon i sin säng och jag brukar inte lägga mig i hennes säng på natten om jag skulle spela spel på mobilen och inte heller vet jag något spel som försvinner om jag inte spelar det liggande i hennes säng. Hela alter är mest bara märkligt hur någon i personalen tolkar allt det där får stå för dem. Själv vet jag ju att barnet sover i sin säng och jag i min och att inget spel på någon mobil bara försvinner bara sådär alls och att jag dessutom sällan spelar på mobilen alls och definitivt inte före att umgås med mitt barn. Spelar jag så är det medan hon ser på tv eller leker med något helt annat och helt enkelt inte är intresserad av just mitt sällskap alls.

Föresten gällande maten, har tanken slagit dig på att vissa kanske föredrar att äta just själva framför tvn datorn eller en platta? Att det kanske inte beror på att föräldern inte vill äta ihop utan kanske på att barnet föredrar det sådär. De dagar mitt barn får välja så föredrar hon tvn framför mitt sällskap vid middagen. Bara en tanke.

Det har jag också funderat på men glömt fråga. Mitt barn hävdar att de skall ha med sig frukt varje dag och samtidigt vet jag att de får frukt i skolan också. Har dock glömt att kolla kanske känner bara mitt barn att hon behöver ett mellanmål till och de kanske bara får en frukt i skolan under dagen. Nå det är inget problem hon får såklart ta med sig frukt hemifrån också tänker jag.

Eftersom skolan är avgiftsfri kan ingen tvingas skicka frukt till skolan. I våra barns skola har det varit frivilligt. Men de barn som inte har med frukt får då inget mellanmål.

Jag har slutat skicka med en frukt för min son åt den aldrig ändå.

Att barnen har långa dagar är för att man måste arbeta för att få pengar också.

Visst finns det de familjer som har det så.

Men generellt har vi väl aldrig haft så mycket fritid som nu och inte tusan har våra arbetsdagar ökat i tid. Vi har 40 timmars veckor och otroligt förmånliga ledigheter i vårt land. Sen att en del familjer prioriterar sin fritid på ett kanske inte alltid så bra sätt är en annan sak. Men jag tror majoriteten av familjer inte alls har det som du beskriver det. Man / vi äter tillsammans , är med på träningar efter skolan , skjutsar till kompisar och diverse aktiviteter och faktiskt umgås med barnen.

Jag känner igen detta. En del barn (dock inte så många) i min 8-årings klass har det så. De är på fritids till kl 16.30-17 och sedan mycket aktiviteter på kvällarna. Grannens flicka brukar beklaga sig till mig att det är så jobbigt att vara på fritids så länge och att hon är så trött. Hon har två föräldrar så det borde finnas möjlighet till kortare dagar tycker man. Speciellt som denna tjej ofta är ledsen och orolig av sig och nog behöver mer tid med föräldrarna. Och kan man inte få till kortare tid borde man fundera på att göra kvällar och helger så fria som möjligt så barnen kan få återhämtning och man hinner träffas med familjen,

För något år sen var jag på tjänsteresa I Indien. Jag slogs av hur glada alla människor var. Även de fattiga barnen såg glada ut, var rent  och helt klädda I vackra färger. Sen kom jag hem till Sverige I November och blev lite chockad. Alla svenskar verkade trötta och ledsna. På barnens förskola såg jag massor av barn med snuva rinnande över ansiktet klädda i smutsiga och fula kläder. Håret okammat. Jag tycker inte att det verkar som att vi svenskar längre har tid, eller prioriterar att ta oss tid, till att sköta om våra barn. Inte konstigt att lössen härjar I vårt land. Jag sa till mina kollegor att jag inte riktigt förstår lusproblemet, inget av mina barn har någonsin haft loss. Men självklart kammar jag mina barns hår varje dag. Kammar? Det går ju inte sa kollegorna, det är ju omöjligt att kamma barnens toviga hår... Säger ju en del. Självklart skall man kamma eller åtminstone ordentligt borsta igenom sina barns hår varje dag. Går inte det är det hårtvätt med balsam som gäller!!!

Jag tvivlar inte på att det finns, många av mina vänner upplever att barnen har det jobbigare när de går i skolan och på fritids, än de hade på dagis.
Det är många som gärna hade velat spara de där deltidsdagarna tills barnen hade gått ut lågstadiet.
Jag tror att aktivitetshetsen är en av orsakerna, samt att många inte har rätt till deltid efter det barnet fyllt 8 år, samtidigt så förvinner även föräldradagarna.

Min grabb, som var ett riktigt dagisbarn, avskydde fritids. Nu behövde han inte gå under längre perioder, eftersom jag var arbetslös, men när han väl gick, så gillade han det inte
Vi släppte fritids helt efter halva våren i trean, första halvan fick han gå hem vid halvfyra-fyra (utan att någon vuxen hämtade honom)