Hej!
Nervöst att skriva detta, inte riktigt fattat det själv....
22år - första barnet beräknat 14/6
Plussade första gången 11/10 men skall köpa ett till test påvägen till jobbet idag.
Först då vågar jag ringa mvc.
Har epilepsi men varit anfallsfri sen 2014.
Äter du några mediciner mot ep? Har läst att många av dem inte bör intas under graviditet, så kontakta bm/läkare omgående ifall du tar några för säkerhetsskull :)[/quote]
Ja jag äter, men väldigt låg dos. 150mg lamotrigin actavis/dag. Var på 1 års kontroll för ep i maj 2015 och sa då att vi hade tankar på barn. Min läkare försäkrade mig om att min dos ej är farlig utan det är farligare att sluta med dem & då riskera anfall.
Önskat mig fler symtom - t.o.m illamående.
Idag kom allt på en och samma gång.
Va uppe och kissade 4ggr i natt men molande "mensvärk" hela natten.
Yrsel och fruktansvärt illamående hela dagen. Spydde i munnen några gånger på Ica....
Och ringde & sökte min epilepsi läkare i måndags eftersom EP och graviditet inte funkar jättebra ihop alltid. Fick prata med en sköterska som skulle sätta upp mig på "planering"....
Har inte varit jätteaktiv här, mest läst va ni andra skrivit... Vecka 32+2 idag och gått upp 20kg totalt. Känns sådär kul, men det gör mig sjukt motiverad till att börja träna & Komma iform efteråt.
Min mage mäter 35cm vilket barnmorskan tyckte va stort så hon skulle be om ett andra utlåtande från läkare.. Spännande, vad är det för superbebis egentligen? Eller har de räknat fel på förlossning? Många frågor... :)
är det vanligt att man såhär sent i graviditeten ( 33+4) inte känt några sammandragningar? Eller kan man "missa" dem? Jag har nog känt en krampande känsla för några veckor sedan och för några dagar sedan kände jag en ordentligt tryck neråt samtidigt som mensvärkliknande smärta...men det är allt?
Okej, tack för svaren!
Skönt att det inte är något fel på mig då...
Man blir ju orolig som förstagångsföderska & inte veta vad man "ska" känna. Sen är det naturligtvis väldigt individuellt.
Nervositeten inför förlossning börjar krypa upp ordentligt nu!!
Vad duktiga ni är som fortfarande orkar jobba. Själv fick jag gå hem innan jul pga mitt arbete då det kan finnas en risk för fosterskador (jobbar på ett stökigt HVB-hem). Har småklättrat på väggarna här hemma men är snart i v 37 så nu är det skönt att bara glida runt här hemma :)
Någon mer som svullnat upp i händer och fötter?
Spjälsängen har stått monterad & bäddad i veckor, barnvagn & babyskydd står i hallen och väntar. Skötbord & det mesta i hygienväg är klart. Kläder i oändliga mängder. Har väl egentligen bara bbväskan kvar att packa men jag känner mig inte alls klar!
Som förstföderska har jag ställt in mig på att äsch, jag kommer över tiden! Men så drömde jag att jag skulle föda och nu har jag panik. Känns som det är så mycket kvar! Jag och mannen har storstädat idag och imorgon kommer mamma och hjälper mig med altanen och att frosta ur frysen...
Imorgon går jag in i vecka 36...
Ja, ok. Tack :) Får leta imorgon. Ibland när jag ska hjälpa min dotter att borsta tänderna... Alltså, HUR kan det smärta så mycket utan att huden exploderar?! Känns som att man blir stympad! Men strumporna hjälper? Ska man ha dem hela dagarna eller bara när man går och står mest?
Är i vecka 37 och sf måttet var 40 :( huvudet ligger jätte långt ner så hon kände bara axlarna.