forsyne

Äldre 11 Nov 21:54

6171 svar

Junibebisar 2016

Wielkip skrev 2015-11-11 21:07:30 följande:

Ägget fäster ju inte samma dag som ägglossningen eftersom ägget måste vandra ner till livmodern från äggledaren, befruktat eller ej så tar det någon/några dagar innan det kommer till en plats där det kan fästa och börja växa, om det inte fäster i äggledaren vill säga men då blir det ju utomkvedshavandeskap.

Fast växa gör det ju hela tiden, från dag 1. Jag vet inte riktigt vad det är som påverkar. Växer de olika fort, och fäster därför olika dagar, eller tar det olika lång tid att hitta ett bra ställe att fästa på? Jag vet att det är viktigt att det inte växer för fort/långsamt, men sen finns det kanske lite marginaler.

Oftast tror jag nog dock att man blir fram- eller tillbakaflyttad för att man inte haft ägglossning när man trodde att man haft det. Vad jag förstår så ska inte bf justeras vid en ivf-graviditet, för då vet man exakt när befruktning skedde. Man kan däremot inte veta när ägget fäste.

forsyne

Äldre 13 Nov 16:31

#2809

Nathalie_xl skrev 2015-11-13 14:09:37 följande:

Hur ser era magar ut? Jag gick in i v11 idag. 10+0!

Känner mig fet, och vet inte om jag har ätit för mycket eller om jag börjar få bebis mage??

Egentligen är jag ju svullen, men det har liksom lagt sig som en gravidmage, så jag har som en liten bula ändå. Idag fick jag äntligen mammabyxor på jobbet! Lycka! Så skönt att inte känna byxorna skära in i magen hela tiden.

Idag har jag nojat över att jag känt mig så pigg. Jag är i vecka 11 och på slutet av den här veckan har jag mått riktigt bra (till och från). En hel del illamående, men jag har orkat ta mig för saker. Och då blir man förstås orolig att något är fel.

forsyne

Äldre 16 Nov 00:42

#2882

En del av oss skrev 2015-11-15 18:39:54 följande:

I'm back har varit helt slut på alla sätt och vis och inte mått så bra. Mått ganska illa, känt av mensvärk och varit livrädd och så förbaskat trött.

Tack alla ni som skrivit och tänkt på mig. Det är bättre tillfälligt mellan min sambo och mig men vi är inte på samma våglängd känns det som. Jag är mer emotionellt påverkad och han verkar knappt begripa att det faktiskt är en bebis på väg om allt går bra.

Inskrivningen gick bra men jag känner inte riktigt att BM och jag connectar då hon verkade väldigt ointresserad avoss och jag fick intrycket att hon tycker jag är besvärlig som inte bara vill ha ett KUB men nu är iaf dateringsultraljud och läkarsamtal om fosterdiagnostik bokat . Hoppas kunna göra FVP med fullständig kromosomanalys i januari.

Kul att du är tillbaka! Som andra sagt så är det ju viktigt att kemin stämmer med bm. Man ska inte behöva känna att man blir motarbetad, speciellt inte om man har genomtänkta åsikter. Om ni ändå ska göra fvp oavsett finns ingen anledning att göra kub.

Det känns som ni har långt mellan kontrollerna hos er? Jag har varit på en slags kombinerad inskrivning/hälsosamtal, och vi ska tillbaka nästa vecka för den egentliga inskrivningen (vecka 13). Sen tyckte jag att det verkade vara rätt många datum som skulle bokas in, men det var kanske mest prover? Jag har en bok där alla tider ska skrivas in, och många av dem var enbart för förstföderskor, tydligen.

forsyne

Äldre 16 Nov 08:16

#2885

En del av oss skrev 2015-11-16 06:17:25 följande:

Tack så mycket

Följer nog basprogrammet dock hade jag inget hälsosamtal itan bara kortvarig info om kost, nolltolerans mot alkohol och annat som iaf för mig känns som rätt självklara saker och har gjort hälsosamtal förr innan MA.

Sedan fick jag samtalstid v.15 och FVP görs även då om jag nu får det beviljat.

RUL v.17-19

BM v.20, 25, 29 och därefter varannan vecka om allt förlöper normalt. Samt föräldrakurser fast inte på MVC fanns även andra kurser och även gravid yoga.

Hur ofta får du gå?

Jag förstår inte varför du inte skulle få fvp beviljat? Innan kub fanns, rekommenderade man väl alltid fvp till mammor över 40?

I slutändan blir det nog ungefär samma/lika ofta. Ska se om jag lyckas lägga upp en bild på hur min graviditetskalender ser ut...

forsyne

Äldre 16 Nov 17:54

#2912

En del av oss skrev 2015-11-16 09:03:46 följande:

Nej jag förstår inte det heller, tror att hon kanske är väldigt ovan vid att en mamma önskar FVP kanske och fick knapphändig information och misvisande information. Hon bokade dock in mig till läkarsamtal på MVC som jag ska på den 25 november och så får jag hoppas på att läkaren förstår mig bättre och inte avfärdar mig och tycker jag överdriver och utsätter mig för själv för missfall.

Tack för bilden, kan tyvärr inte läsa vad som står då bilden ligger på sniskan och jag använder ipad och allt roterar om jag vänder på ipaden ha ha, men jag kan iaf se vilka veckor du har besök. Jag trodde alla följde ett basprogram. Jag ska dock dit och träffa henne igen i v.15 i mitten sv januari. Vet dock inte vad hon vill samtala om och känner mig väldigt nervös över det, om hon ska lvertala mig till något eller om det ska handla om strax före eller efter FVP. Hon sa bara samtal och jag ogillar att inte veta om vad.

Jag kan inte tänka mig att läkaren skulle tycka att du överdriver. Kan du ta med dig din sambo om du är rädd för att bli överkörd? Jag vet att du pratat om att det är lite si och så med er just nu, men om du ber honom ta fajten, så att säga, om det behövs och du känner dig för "svag" för att argumentera emot?

Det verkar vara olika i olika landsting. Jag tycker på ett sätt att det är skönt att ha den här överblicken, men när man får den i vecka 5, och man känner sig osäker på om man vågar lita på graviditeten, så är det lite överväldigande.

forsyne

Äldre 16 Nov 18:01

#2913

Trisen skrev 2015-11-16 17:33:35 följande:

Är så avslappnad och nöjd idag!

Berättade under dagen för en av mina arbetsledare att jag var gravid. Berättade också att jag mått väldigt illa, och måste småäta lite mellan rasterna (vi får inte äta vid skrivborden), och gå på toaletten ett par gånger extra. Vi måste hålla en viss procent effektiv arbetstid, vilket sjunker snabbt när man ränner fram och tillbaka..

Han sa att allt va lugnt, jag får äta på plats och gå på toaletten så mycket jag behöver. Sen blev han även väldigt glad, och frågade massor om hur långt jag gått osv. Behövde bara få dela med mig lite av lyckan!

Hur många av er andra har berättat på jobbet?

:)

Låter som en väldigt bra chef.

Vi är ju i den lite speciella situationen att, eftersom vi gjort ivf, har vår chef känt till varje steg i processen. Det gjorde att hon var en av de första som fick veta. Hon blev överlycklig, klappade i händerna, och gjorde ett litet tillrop. Haha Samma sak när jag berättade att jag mådde illa. Hon blev jätteglad!

De flesta på jobbet vet, och många är nästan gladare än vad vi är (vi vågar fortfarande inte riktigt tro på det). Det är lite läskigt att tänka på hur man ska behöva (be)möta alla dessa människor om något skulle hända.

forsyne

Äldre 17 Nov 08:58

#2927

En del av oss skrev 2015-11-17 00:19:50 följande:

Jomin sambo kommer följa med men han sitter tyst bredvid då han inte har någon kunskap eller åsikt om något. Så tröttsamt. Kunskapen besitter jag i vårt förhållande. Trött på att att han inte visar större enmang och intresse. Jag har radat upp alla argument i huvudet. Vill du höra? Ha ha

Min make är lite sån också. Han har antagligen adhd och har väldigt svårt att hålla saker i huvudet och lyssna samtidigt. Så han ställer väldigt sällan frågor, och han minns sällan vad som sagts. Jag kan tycka det är irriterande, eftersom jag alltid får vara den som leder ett vårdsamtal, men jag vet att det inte betyder att han inte bryr sig. Och jag tror att om jag sa till honom att det var något jag behövde stöd med "mot" vårdpersonalen, så skulle jag kunna lita på honom. Han har fått vara min röst ibland när jag gråtit så jag inte kunnat prata. När jag opererades så visste jag att han var min röst om något beslut skulle behöva tas. (Fast oftast tar ju vårdpersonalen besluten på eget bevåg...)

Min make klagade på att inget handlade om honom när jag läser veckans utveckling i gravidapparna, så jag gav honom två pappaböcker i Fars dags-present, och de har han börjat läsa lite. Tror det känns annorlunda för honom när det är en bok skriven av en man, riktad till män. Lättare för honom att relatera.

forsyne

Äldre 19 Nov 07:51

#2986

EmManny skrev 2015-11-17 23:13:32 följande:

Jag är i vecka 12 med bf 5/6. Ja jag vet inte vad jag hade väntat mig men när den lilla bebisen dök upp på bildskärmen och rörde på både armar och ben så kände jag äntligen att jag väntar barn igen. Innan har graviditeten bara varit trötthet, illamående, kissnödighet och en gasig, förstoppad mage. Nu blev det en liten 5 cm bebis också!

Åh, så fantastiskt! Och vi ligger precis lika. Jag har också bf 5/6. Tanken på att jag kanske också har en sån liten person i min mage är helt ofattbar. Vi har ul om ett par veckor och jag börjar bli så himla nervös. Jag vill inte behöva gå igenom hela ivf-processen igen. Min make säger hela tiden att vi måste tro att allt är okej så länge det inte finns tecken på motsatsen, men det är svårt.

forsyne

Äldre 19 Nov 07:53

#2987

En del av oss skrev 2015-11-19 07:47:47 följande:

Är nervös för dagens VUL. Har tid 10.40, håll tummarna snälla att allt är bra, orkar inte med ett MA till.

Håller alla tummar och tår! Ska tänka på dig. Kram! <3

forsyne

Äldre 19 Nov 08:30

#2990

En del av oss skrev 2015-11-19 08:10:38 följande:

Tack snälla, kommer bli mer nervös när jag är där.

Så är det ju ofta. När vi hade vårt tidiga vul så frågade läkaren hur jag mådde (hon menade antagligen rent allmänt), men jag kunde bara svara att jag var livrädd. Det är en jätteanspänning, men vi hoppas allt vad vi kan att det ser bra ut!

Junibebisar 2016

INNEHÅLL