• Sandra8978

    Oense om flytt/ledsen dotter

    Anonym (B) skrev 2015-10-10 09:35:03 följande:

    Dessutom är det väldigt egoistiskt av er att flytta för att NI ska halvera pendlingstiden, men att flickan ska förlora sin mamma eller pappa på halvtid det verkar ni inte bry er om.


    Ja, de bör offra sina liv för detta barn, det är deras skyldighet.
    Aldrig tänka på vad som fungerar för dem.
  • Sandra8978
    Drottningen70 skrev 2015-10-10 09:40:45 följande:

    Usch vad äckligt att ställa en 10 åring i ett läge där hon behöver välja mellan sina föräldrar. Du borde skämmas skämmas skämmas! Att som 10 åring behöva välja mellan sina föräldrar och förlora nästan halva tiden med en av dem är ett BETYDLIGT allvarligate problem med avsevärt större konsekvenser än att två vuxna får fortsätta ha långt till jobbet. Tvi!


    Så resten av sina liv ska de bo vartän pappan vill bo?
    Allvarligt?

  • Sandra8978
    Anonym (ledsen dotter) skrev 2015-10-10 09:59:50 följande:

    Hade det vart min dotters önskan att bo hos sin pappa hade jag respekterat det och låtit henne bo där. Nu är det inte så, utan hon vill bo hos oss.
    Denna önskan är ingen nyhet utan vart även när hon bott vv.

    Skolan och rektor är insatta i det hela. Och jag inser självklart att det kan tyckas väldigt själviskt och egoistiskt av mig att flytta. Samtidigt har det vart 7 års evig kamp med pappan om än det ena än det andra och jag har idag ytterligare barn att ta hänsyn till.

    Igen, jag hade låtit min dotter bo hos sin pappa om hon velat det men nu är inte fallet så.


    Hej TS,
    värst vad folk här går igång på att trycka ner dig mitt i din jobbiga situation.
    Jag hatar såna människor. 

    Jag tycker övriga inlägg visserligen belyser viktiga synpunkter, men är åt helvete för svart/vita i sitt tänk.

    Men det är lätt att tycka att andra föräldrar borde "ta sitt ansvar och komma överrens med den andre föräldern" när man själv aldrig haft ett obstinat och aggresivt ex. Det har jag dock, så jag vet lite av hur din situation kan vara. Därför har du min sympati. Du har också min sympati för att ni väljer att flytta, vi kommer snart vara i en liknande situation här, och tanken att jag resten av mitt liv skulle anpassa mig till mitt galna ex är mkt främmande.

    10-åringen vill bo med er. Varför bryr sig övriga inlägg inte om barnets vilja i saken?

    Med det sagt.

    Risken är ju rätt stor att du förlorar vv som de säger här, eftersom du är den som flyttar, och istället får vh. Skulle det fungera? Ditt barns önskan lyssnas mer på när hon är ca 12 år, som regel. Vill hon fortfarande bo med er då borde det vara betydligt lättare att få igenom detta. Vad jag vet beror det iofs också på personlig mognad. 

    När mitt barn skulle börja skola vägrade exet skriva på något, till slut tog soss beslut att hon skulle skrivas in. Men då hade jag haft barnet mitt boende endast hemma hos mig ett halvår.

    Som jag ser det, utan att vara expert, måste du stämma pappan.
    Väger de in ert barns önskan tillräckligt, kan du få igenom det.
  • Sandra8978
    Drottningen70 skrev 2015-10-10 10:31:45 följande:
    Offra sina liv för att de får fortsatt långt till jobbet ..... Jo du har rätt, att vuxna har långt till jobbet är givetvis mycket allvarligare än att en 10 åring måste välja mellan mamma och pappa... Not...

    Nej inte i resten av livet, men så länge man har minderåriga barn så jajamensan då måste man arrangera sin vardag så att barnet har tillgång till båda föräldrarna i vardagen. Det är en skyldighet man har när man valt att skaffa barn tillsammans. Sin bekvämlighet, som att få närmare till jobbet, får man under de åren åsidosätta. Detta är inget märkligt för de flesta ansvarsfulla mogna människor..
    Vad ger dig rätten att döma TS lämplighet som förälder?
    Självklart har hon vägt in sitt barns bästa i ekvationen.

    Föräldrar som du, som tror att det bästa som finns är att göra sig själv till martyr.
  • Sandra8978
    Brumma skrev 2015-10-10 10:57:48 följande:
    Det står inget om att det är barnets bästa att flytta. Bara att TS med sambo får närmare till jobbet.. det är, enligt mig, inte ens i närheten av tillräckliga skäl för att exkludera en förälder ur sitt barns liv.

    Vad har martyr med saken att göra? Att se till att barnet har tillgång till båda sina föräldrar i vardagen. Du vet - man kan ha ett fullgott liv ändå så att göra sig till martyr har inget med saken att göra.
    Martyr har med saken att göra.

    TS ska tänka på sitt barns bästa OCH sitt eget.

    Annars är man inte en bra förälder utan en martyr. Många av er här verkar vara det sistnämda.
  • Sandra8978
    Brumma skrev 2015-10-10 10:54:24 följande:
    Nej. Det finns ingen tolvårsgräns där barnet får säga sitt. Det har aldrig funnits ngn sådan åldersgräns. Det står däremot att barns vilja skall tas i beaktande oavsett ålder men att det är barnets bästa som avgör. Det är ju inte alltid förenligt med barnets vilja.
    Intressant eftersom jag pratade med soss förra veckan angående vår pågående vårdandstvist och detta är vad de sa.
  • Sandra8978
    Brumma skrev 2015-10-10 10:54:24 följande:
    som jag, med flera, påpekat skall ett barn inte behöva sättas i en situation där barnet behöver välja.
    Jag håller med dig, barnet ska inte behöva känna ansvar för detta.
    Och samtidigt, i fall som detta frågar soss alltid barnet lite hur den känner, hur det funkar etc. Så det går inte att undvika att barnet känner ansvaret för det. Tyvärr!
  • Sandra8978
    Anonym (förbluffad.) skrev 2015-10-10 11:09:34 följande:
    Om man inte vet vad man talar om är det bättre att inte säga något. Det finns ingen som helst åldersgräns när det gäller att lyssna på barn.
    Kul att du är självironisk utan att förstå det.
    Vem har talat om åldersgräns på att lyssna på barn? Självklart lyssnar soss på barnet.
    Vad vi pratar om är vid vilken ålder man fäster större tyngd till barnets önskan.
  • Sandra8978
    Anonym (förbluffad.) skrev 2015-10-10 11:09:34 följande:
    det skulle aldrig falla mig in att flytta iväg så att barnet inte kan få träffa sin pappa.
    Här är problemet för din förståelse.
    Du gillar att vara arg.
    Och därför gör du den uppenbara missen att TS flyttar inte iväg att barnet inte kan få träffa sin pappa. TS väljer att flytta trots att det kan ha en negativ inverkan på kontakten med pappan. Så får man alltså göra, om man har bra skäl.

    Skaffa dig en mer konstruktiv hobby än att hacka på utsatta människor på FL.
  • Sandra8978
    Anonym (förbluffad.) skrev 2015-10-10 11:27:13 följande:
    Ja, precis, och det finns ingen sådan ålder. För övrigt så jobbar jag på soss som du envist kallar det.
    Om en 3-åring säger att den vill bo med sin pappa väger det alltså lika tungt som om en 16-åring säger det?
    Om det är din arbetsprincip borde du kanske fundera på vad du håller på med.
Svar på tråden Oense om flytt/ledsen dotter