Säger ni "Jag älskar dig" till vänner?

Nej, det gör jag inte. Jag känner inte så för mina vänner heller. Jag bryr mig om dem, respekterar dem, gillar att umgås med dem och så vidare men jag känner inte att jag älskar dem. Jag älskar mina barn, min man, mina djur och min mamma. 

Vilken generation är du?

Jag tycker det verkar omöjligt att låta bli att berätta för sina barn att man älskar dem. Och det hade jag tyckt även om jag aldrig sett ett enda tv-program. För mig är det en enormt stark känsla som jag verkligen vill artikulera.

"...som sagt sa man det på andra sätt"? Det ställer jag mig frågande till faktiskt. Tror snarare att det handlar mer om olika familjekulturer i sådana fall. I min ursprungsfamilj sa de definitivt att de älskade mig - och det gjorde både föräldrar, mor- och farföräldrar (födda 1900) och likadant med min ex-mans familj och min mans familj. 

Att språket förändras vet jag förstås. Vad fick dig att tro att jag inte skulle ha kännedom om det?

Då tillhör vi samma generation. Jag känner emellertid inte alls igen mig i din beskrivning, det gör ingen annan i samma generation som jag hunnit dryfta saken med heller.