Hur hanterar ni "Nej"-fasen?

Barn är olika. Mitt mellanbarn har alltid haft en enorm egen vilja att göra allt själv och bestämma allt själv. Det handlar helt enkelt om integritet och självständighet.

Ibland har det inte varit så mycket annat än att bära med sig vrålande, fäktande barn, men vi har också alltid försökt att ge honom möjligheten själv om det utrymmet funnits. 

Att han inte vill klä på sig beror det exempelvis på att han vill välja kläder själv, att han vill klä på sig själv eller inte vill klä sig alls...eller inte gå iväg?

Erbjuda att välja kan ni göra om det är där skon klämmer. Ge honom ordentligt med tid för att klä sig själv kan ni göra om det är det han egentligen vill. Vill han gå ut utan kläder så låt honom göra det valet. Ni kommer med all sannolikhet inte långt utanför dörren innan han gärna vill ha kläder på sig och sedan har ni inte det problemet särskilt länge till. Vissa barn måste helt enkelt själv få erfara först. Vill han inte gå iväg så får man respektera och bekräfta att han känner så men att ni måste gå och så tar man med sig argt/ledset barn.

Det som oftast fungerat med vårt mellanbarn dock är att ge honom ordentligt med tid att fatta beslut själv. Om han sagt nej till tandborstning så inte sekunden efter hans nej bära in honom och borsta tänderna. Konstaterat att vi måste borsta tänderna och sedan låtit honom vara en stund. Därefter om han fortfarande sagt nej  återigen talat om att vi måste borsta tänderna och så gett honom valet om han vill gå själv eller bli inburen till badrummet. Och sedan igen åter gett honom lite tid att fundera på saken.

Förstår du vad jag menar?