Efter några dagar ringde jag barnmorskemottagningen och hon i telefonen tyckte att det lät oroväckande. Fick därför en tid dagen efter för att ta ett blodprov och hon i telefonen sa att barnmorskan på mottagningen kan ringa abortmottagningen om värdena var låga eller om det behövs gå vidare med detta.
Värdena var låga men inte så farligt. Förmodligen tack vare att jag ätit starka järntabletter sen abortdagen i förebyggande syfte. Barnmorskan ansåg inte att det var någon fara och menade på att om jag blött onormalt mycket så skulle värdena vara lägre. Är glad för det men när jag kände att jag bara får vända hem igen med dessa blödningar så brast det. Bröt ihop. Hon sa att jag själv får kontakta abortmottagningen för rådfrågning och att det är dem som avgör.
Torkade tårarna och gick hem för att ringa abortmottagningen igen. Hon i telefonen sa att det inte var oroväckande bara att jag haft otur. Hon tyckte jag skulle stå ut en vecka till för om jag åker in nu så gör dem inget i alla fall. Blev lugnad och tänkte att om så många säger att det inte är någon fara så måste jag väl helt enkelt lita på sjukvården.
Efter det blödde jag otroliga mängder, stora klumpar som kommer. Känns som att jag föder ut golfbollar. Blöder igenom totalt fast jag har nattbinda och dubbla byxor. Kan inte jobba pga att jag måste springa på toa hela tiden och att det kommer med sådan kraft att det som sagt rinner rakt igenom på stört. Men enligt 3 av 4 jag pratat med så kan det vara så och så länge jag inte har feber, kramper eller otroligt låga värden så är det ok.
Behöver höra om det är någon som varit med om något liknande?? Har googlat runt som en galning men hittar bara trådar om långvariga blödningar som inte är så här kraftiga. Kan dem verkligen inte göra någonting? Borde jag inte skrapas??
Känner mig så frustrerad och har ingen att prata med om detta. Vet inte heller vad jag ska säga på jobbet om det fortsätter då jag inte vill berätta om detta. Blöder bara mer och mer för varje dag....