CissiJissi skrev 2015-11-07 14:37:06 följande:
Mammans år, det beror i så fall på hur man tänker.. Hade det tex inneburit att jag tog ALLT det första året så hade jag gått under ;) Jag överlevde de svåra perioderna för att mannen också var med och tog hand om sin lilla bebis! Blöjbyten, gos, lek, bära bära bära, gå promenad med bärselen, gå ut med soporna med bärselen, allt vi kunde dela på! Jag ammade ju otroligt mycket och var hemma medan mannen jobbade, men nej, att hela första året skulle vara mammans, oavsett hur man ser det - njä. Jag skulle kanske sträcka mig till att kunna säga att den första månaden är mammans, men det är ju pappans också, men rent fysiskt vad gäller bebisens behov så räcker ju mamman till, men nej, har man möjlighet att vara mamma och pappa tillsammans så är det det som gäller.
Ts, din man MÅSTE skärpa sig! Jag tror jag skulle försöka uppmuntra honom maaaassor så han känner sig som kung och får självförtroende och växer i sin roll som pappa, skulle inte tjata och klaga, men underlätta och hjälpa igång honom med thans roll. Babysteg. Det tar tid! Mycket kan hända på de här fem månaderna!
Nej nu menar jag själva föräldrarledigheten :) Och vist gjorde jag mycket hemma, men vist böt han blöjor, handla och satt med barnet osv.. Men att ta hand om lillen heltid när barnet var litet, hade inte funkat.., människan saknar tålamod.... Men när barnet blev större gick det mycket bättre... Det är ju lite späsijällt när dom är så små :) Så man ska nog titta lite på vad man har för man eller kvinna för den delen. Och den som klarar bäst att ta hand om lillen ska göra det... Inte för att samhället säger att man ska dela ;)