Säga upp sig
Hej! Nu går jag snart in i väggen... Jag känner de i hela kroppen. Kan inte vara den mamman jag vill vara. Orkar ej göra något där hemma. Så fort jag kommer hem sätter jag mig på golvet i hallen o bara försvinner in i min egen bubbla. (givetvis när jag har min dotter så anstränger jag mig försatt hon ej ska märka min sorg). Är ny skild. Precis flyttat... Men detta är inget som givit mig någon större sorg. Då de mesta dels var mitt val.
Jag har ett jobb... Som telefonförsäljare. Jag märkte redan tidigt att alla anställda tjänade skit och att pengarna gick till dem högst upp. Hade 5 dagars prov anställning. Efter det så var de ett halv år tills man blev fast anställd. (jag är fast anställd). Jag har märkt att många som jobbat här mått väldigt dåligt från press uppifrån. En vägrade komma tillbaka till jobbet. Lönen gör också att här är väldigt stor omsättning. Sen är de inte alla dom får vara kvar då det är svårt att sälja.
Jag sa upp mig för exakt en vecka sen. De har blivit för mycket. Jobbet är krävande och de känns som dem ej bryr sig. Jag va sjukskriven två veckor för en operation. Jag har varit mycket sjuk och dålig och min dotter även hon är sjuk. Vi båda har komplikationer pgd av varandra. (behöver ej gå in på vidare information). Tog ledigt en vecka pgd av flytten separationen och allt. De ända min chef sa var "e allt bra Sen då?". Inte speciellt känslosamt och förstående. Men ändå... De va nån månader sen.
Nu har dagis kommit med krav. Hämta barnen senast 5. Jag slutar 5 o jobbar 45 minuter från dagis. Va tvungen o ta ledigt en dag spontant pgd av att jag hade möte på skolan. De tog min chef väldigt hårt på och sa att jag skulle skriva på ny uppsägnings avtal med en tid en dag senare. Förstod han samtidigt som jag inte gjorde det. Hab hotade med att ej ge mig bra referenser om jag ej sköter min närvaro.
Nu har min dotter fått öroninflammation... Hon är sjuk. De är min vecka. Jag kan inte vara hemma med henne. Jag bara kan inte. Jobbet kräver mig. Fått fixa barnvakt från olika håll och kämpar varje dag ned att fixa nån som hjälper mig med hämtningen på dagis och nu att hon ska ha barnvakt då hon är sjuk.
Sa till mitt jobb att jag skulle försöka få hennes pappa o ta ledigt från jobb för att ha henne. Men att jag tveka då han också har ett jobb och är väldigt strikt med vems vecka som är vems. Min chef sa bara "du måste va här, du måste sköta dina arbetstider, vi kommer plusa på timmar o dagar för varje gång du är borta"... De är inte deras system som retar mig. Jag förstår. men för helvete... Jag är telefon försäljare. De är inte precis som att världen går under. O dessutom säljer jag jätte dåligt just nu för jag mår så dåligt. Vägrar gå o lägga mig på kvällarna för jag vill verkligen inte gå till jobbet ... Dessutom så har jag ej fått pengarna för att jag va sjukskriven
Dem skickade ej in papperna till försäkringskassan som dem SKA göra. O dem skiter fullständigt i mig och hur jag mår. O om jag nu är ett så stort problem för dem varför vill den då ens ha kvar mig? Dem borde låta mig gå. Nu känns de mest som dem utnyttjar att jag ej får timbetalt utan att jag bara får betalt för vad jag säljer (i o med att jag sagt upp mig)... Har ej skrivit på papperna än om att uppsägnings dagen ska ändras... Dem lär väl komma med det snart. Men min mamma säger att de är helt otroligt vad dåligt dem behandlar sina anställda
Alla tycker det... Och min mamma är förvidare själv vd och har ansvar för många på sitt företag. Hjälp mig...