Att leva med barn

Oj vad jag känner igen det där! Jag blir galen på min man när han prioriterar så och det är en av anledningarna till att jag känner att jag vill bort.

Men som jag ser det så är det min MANS fel, inte bonus. Som jag skrev tidigare så är det inte bonus jag ogillar utan situationen.

Allt som oftast när jag läser trådar om styvfamiljer så handlar det i grund och botten om att PAPPAN prioriterar galet, eller försöker göra mamman till lags samtidigt som hans partner kommer i kläm.

Jag kan bara häpna över att vuxna kvinnor tycker att de borde prioriteras högre än värnlösa barn. Skäms!

Vem gör det?

I de flesta välfungerande fsmiljer så sätts ingen högre än den andra i dem vardagliga biten utan alla är lika mkt värda. Familjemedlemmarnas behov och önskningar får ställas mot varandra och man tittat på det precisa tillfället.

Naturligtvis går en vuxens behov och önskningar ibland över barnets. Precis som tvärtom.

Lever man efter utgångspunkten att barnen alltid skall komma först är det kanske inte så konstigt att man inte längre lever med den andra föräldern.