Anonym (Stolt nykterist i ett sönderalkoholiserat samhälle) skrev 2015-12-22 00:21:48 följande:
Jag inser såklart under trådens gång att det egentligen inte finns någon anledning att klaga på ert drickande då ni inte skadar er själva eller er omgivning (min pojkvän tillhör inte er kategori, så mycket kan jag säga). Jag är bara så upprörd just nu och skulle aldrig ha gett mig in i diskussionen från första början.
Ber om ursäkt över att jag är så färgad över mina egna upplevelser (så gott som all vänskap i vuxen ålder, mina egna erfarenheter och tidigare + nuvarande pojkvän). Självklart bör jag fokusera på deras problematik snarare än er som inte ens utgör ett hot, men mina dåliga erfarenheter, framför allt i nutid, gör just att agget blir extra stort och så fort jag fick nys om kampanjen blev jag så glad. Och samtidigt så ledsen när jag märker vilket motstånd den får. Jag förstår inte mig på er, och när förståelsen inte finns där så sparkar jag lätt bakut, riktar taggarna utåt och blir defensiv - ofta mer än vad som kanske faktiskt är befogat. Det står säkert inte alls i proportion till verkligheten och jag slinker lätt in på irrelevanta sidospår istället för att hålla mig till huvudfrågan.
Försöker se saker ur fler än ett perspektiv, men inte alltid så lätt med min bakgrund. Påminns sedan om min egen uppväxt som var bra med sunt förhållande till alkohol mina föräldrar emellan. Inte ens de förstår mitt val att sluta dricka. Jag försöket förklara men de lyssnar inte. Känner mig så ensam i det här.
Önskar vakna upp till en värld där vi som far eller har farit illa av alkohol slipper lida nåt mer. Ni som ifrågasätter mig blir en symbol för att det jag fått utstå inte är så farligt, ni nästintill bagatelliserar det jag varit med om. Så är det ju inte, ni pratar om måttligt drickande. Jag förstår det nu. Antar jag blandar ihop äpplen och päron. Hade inte reagerat på det sättet om ämnet inte berörde på ett djupare plan, men tyvärr blir jag lätt uppeldad när jag inte förstår hur andra tänker kring något som för mig är uppenbart (fast oftast inte eftersom det är svårt att vara konsekvent i komplexa frågor).
Det var verkligen inte min mening att trampa fel sorts människor på tårna och kritisera för kritiserandes skull.
Jag har själv haft en närstående som haft alkoholproblem.
Den personen försökte med allt för att hindra oss andra från att dricka alkohol,även fast vi gjorde det med måtta.
Och lyckades även med detta ett tag.
Så tro mig,jag har varit närmare det här med alkoholproblem än du tror.
Men vi lyckades till slut få personen att förstå att ingen av oss hade för avsikt att bli berusade och h*n ändrade sig till slut.
Jag förstår hur du känner. Jag har också haft pojkvänner som tittat lite för djupt i flaskan emellanåt.
Men jag tycker det går lite till överdrift när man försöker få andra att sluta dricka,eller avstå från alkohol en dag/år med argumentet att ens barn kan fara illa,även om man bara dricker ett glas.
Man kan aldrig kräva av andra att de ska sluta dricka!
Jag respekterar att du inte vill dricka alkohol. Det är helt upp till dig.
Men jag tycker även att du ska respektera de som vill ta sig ett glas för att de tycker att det är gott.
Respekten ska gå åt båda håll.