Lånat pengar till en kompis som verkar fått stora ekonomiska problem.

Det enklaste för TS är att göra som han har skrivit. Dvs låna ut 10 000 kr till om han kan avvara dem, men sätta stopp där. Nästa gång säga att det går inte, vi behöver pengarna själva. Men detta är också lite feghetens väg, även om jag kan förstå att man hellre väljer den vägen om det gäller en riktigt god vän, än den hårda och tuffa vägen. För det TS måste inse är ju att hans vän själv har försatt sig i den här situationen genom att vägra lämna sin fru, som verkar ruinera alla omkring sig. Inser han det, blir det kanske lättare att säga nej till vännen och - om möjligt - erbjuda annan hjälp istället.

Det verkar inte som om det hjälper att frun inte har tillgång till bankkonton, då hon tydligen stjäl och lurar till sig pengar. I ett sådant läge har det gått så långt att man måste rädda sig själv och barnen. Familjen är redan djupt skuldsatt. Detta hade kanske inte behövt hända om TS kompis hade insett allvaret och dragit tidigare. Självklart behöver frun hjälp, men då måste hon själv inse det samt ta emot den. Hon kan inte tillåtas fortsätta förstöra för sina närmaste och andra i omgivningen. Men TS vän är antagligen medberoende och börjar nu även göra omgivningen det. Mycket destruktivt.

Ja, men deras sits är självförvållad. Även din väns, eftersom han hela tiden försöker rädda sin fru istället för att ta barnen och flytta eller vad som nu krävs. Frun kommer nämligen inte att ändra sig förrän hon har nått botten och åker ut rejält i kylan. Så fungerar missbruk. Inte för alla, en del tar tag i sina problem innan det går så långt, men så verkar inte vara fallet här.