• Anonym (Hej)

    Ni som tagit er ur en relation där ni varit nedtryckta - hur gjorde ni?

    Är det någon som befunnit/befinner sig i ett förhållande där inget våld förekommer, inte heller regelrätt psykisk misshandel utan mer att man blir nertryckt.

    Jag är väldigt mesig som person och har svårt att säga ifrån, han däremot är viljestark och vinner så gott som alltid med sina argument (som är bättre än mina).

    När jag försöker förklara något jag känner som känns dåligt så blir det mest att han "pratar ner mig", eller kommer med argument som får mig att känna mig dum osv.

    I övrigt har vi kul tillsammans och så, men jag känner mer och mer att jag tar mindre plats. 
    Vi har varit tillsammans i 3 år, jag är 25+, jag har i perioder funderat på att gå men bara tanken får mig att drabbas av panik.

  • Svar på tråden Ni som tagit er ur en relation där ni varit nedtryckta - hur gjorde ni?
  • Anonym (Hej)

    Tack för svaret, det är så jag tror att jag kommer behöva göra, bara dra därifrån, jag kommer aldrig våga göra det face to face, kommer med största sannolikhet blir bortpratad. 

  • Anonym (Hej)
    isolande skrev 2016-01-08 10:28:00 följande:

    Japp, var tillsammans med en aggressiv pratig typ i 4 år. Vi slogs aldrig, men det skulle liksom alltid vara häftiga diskussioner om allt. Allt som jag inte gjorde som honom gjorde jag tydligen för att jävlas Obestämd. Han tog fram mina allra sämsta sidor eftersom jag oxå är rätt talför och hetsig av mig.

    Jag slängde ut honom. Vi gick i parterapi ett par gånger och där fick jag svart på vitt att han inte respekterade mig och att jag intagit en mamma/serviceinrättningsroll i vårt förhållande. Jag är definitivt ingen mesig person utan klassas mer som ett rivjärn. Ändå var separationen jobbig och han knäckte en del av mig. Jag var dessutom barnlös 30 + så jag hade verkligen känslan av att jag skulle få leva ensam och barnlös resten av livet och att han var "min sista chans" på något sätt.

    En månad senare träffade jag en underbar man som uppskattar mina egenheter, respekterar mina åsikter och hela mig som person. Han är extremt lugn av sig så vi kompletterar varandra. Två barn och gifta Hjärta


    Jag vet inte riktigt om jag ska vara ärlig, men det känns som att det inte kommer bli något kvar av mig utan honom, jag vet på ett rent logiskt plan att det inte stämmer och att jag förmodligen skulle må bättre på sikt, men det är en förlamande rädsla. Hur ska jag klara mig? Vad ska jag ta mig till? Osv
  • Anonym (Hej)

    Citerade fel inlägg men tack för era svar Hjärta läser och begrundar noggrannt.

Svar på tråden Ni som tagit er ur en relation där ni varit nedtryckta - hur gjorde ni?