BF Augusti 2016

Varning Lång text

Natten till onsdag började jag få ont i bröstkorgen och mådde ganska illa men kunde inte spy. Smärtorna eskalerade så pass att sambon fick ringa en ambulans som kom och hämtade mig. Hade skyhögt blodtryck och jättesvårt att andas när jag kom in och värre blev det hela tiden. De satte in massa dropp och mediciner och konstaterade att det var en allvarlig havandeskapsförgiftning. Dom sa att vi skulle bli kvar ett par dagar för att sätta igång förlossningen, men mina värden fortsatte att kaosa och plötsligt pratar dom om hellps syndrom och akut kejsarsnitt. Jag får förklarat för mig att det är bråttom och vi måste få ut bebisen NU. På operation sprang 10 pers och presenterade sig och jag blir nersövd.

När jag vaknar så är jag groggy och vet knappt om jag drömmer. Får världens finaste lilla pojke på bröstet, 48cm lång och 2600 gram. Jag minns inte så mycket därifrån men man har tagit ytterligare tester på mig, satt en kateter och på ett ekg har dom sett avvikande hjärtaktivit som ska undersökas. Jag kan inte stå, gå eller göra någonting själv. Spyr upp allt jag äter och dricker. Blir förda allihop till hjärtintensiven där jag fortfarande ligger. Får massa dropp och mediciner så jag får inte amma. Snittad och orolig som fan för vad som händer. Sambon och pojken har fått gå till specialförlossningen för att undersöka lillens syreupptagning som tydligen inte är helt bra.

Jag är helt jävla förstörd här. Allt är så förvirrat och allt händer på en gång. Jag vill bara ha min bebis! Nu ligger jag ensam i en säng på hjärtintensiven och längtar bort. Jag har kateter, de svullnaste ben jag sett i hela mitt liv, är snittad och helt blå från naveln och ner. Jag önskar bara jag kunde hämta sambon och bebis och åka hem. Men tidigast måndag enligt en av alla läkare. Fy fan va allt suger. Stackars min bebis, vad har jag gjort med dig.....

Tack snälla :)

Men tyvärr verkar det gå åt skogen redan. Fröken vill inte ta bröstet längre för hon vet ju att flaskan kommer sen och då behöver hon inte jobba lika mycket för maten :/ Fortsätter att erbjuda men det känns som ett dött lopp tyvärr.

Nån annan som upplevt att avslaget var ganska vattnigt första dagarna och att det sen kommit lite mer koncentrerat blod med lite klumpar i?

Har inte ont eller så förutom eftervärkar och allmänt öm där nere men det har kommit klumpar både igår och idag :/

Tack tack

Är sjukt Nervös Alltså!

Sen tycker jag synd om bebisen, först ivf (känns som att man bestämde När han blev till liksom) och sen igångsättning, inte mycket som känns naturligt Här. hade det inte vart risk att han skulle bli en stor bebis hade jag hellre väntat lite till Än igångsättning. Men nu hopps jag verkligen att det har hänt nåt med livmodertappen till imorgon och att det inte behövs sååå mycket hjälp. Försöker övertala mig sjölv att det borde gå bra eftersom det är barn nr 2!

Känns som att allt gick väldigt fort men idag 22:42 kom vår pojke :) äntligen! 3,5 kg och 50cm haha (vi är korta). Kan skriva mer detaljerat imorgon (senare idag), nu måste jag sova lite.

Hejar på er som är kvar! Rätt som det är så händer det! Många styrke kramar, hoppas allt går bra på er koll :) <3

Ni andra som ammar här i gruppen. 

Min son är nu 5 veckor och 1 dag. Och förut så ville han amma heela tiden, och kunde amma i timmar i sträck. Jag var så rastlös och visste inte vart jag skulle ta vägen, han kunde ligga i 4h och amma - sova lite - amma - sova lite. Och gick man ifrån när han sov så vakna han sekunder senare och skrek.

Nu, däremot så ammar han mer sällan och väldigt kort tid, ibland bara några minuter sen somnar han och då kan det ha gått timmar sen han åt sist. BVC pratade om att bebisar ammar mkt en tid tills de kommit upp i den mängden mat de vill åt och sen ammar man inte längre som förut. Det låter ju som han kommit dit, men man blir ju orolig att han inte får i sig som han ska. Dessutom kräks han en hel del också, så ibland tkr jag han kräker mer än han äter men sen vet jag ju inte heller hur mkt han får i sig när han ammar. 

Har ni märkt av denna förändring? 

Oj, vilken kämpe till bebis du har. Det är verkligen underbart att höra att även fast de kommer så tidigt blir allt bra oavsett. Och verkligen skönt att höra att han går upp bra och så.

Min pojke gick upp sjukt mkt i början, runt 400g per vecka i två veckor och nu sist var det 200g på en vecka tror jag, så han har ju gått upp, men man blir ändå lite orolig att nåt ska vara fel när allt förändras.