Kan barn bli understimulerade och inte lära sig saker?

Jag vet inte om understimulans kan påverka sånt. Rent spontant känns det som att det ska vara hennes sociala kompetens som blir lidande, inte motoriken. Men jag vet som sagt inte. Men tänk på att alla barn är individer. Min dotter satt väldigt sent och kommer nog inte gå än på lämge - hon är 13 månader. Var inte för hård mot dig själv. I vilket fall lär hon ju få mer social stimulans när hon börjar dagis sen. :) Men du skulle nog må bra av en vän eller två, gärna med jämnåriga barn.

Barn kan försenas både i utveckling och i tillväxt av för lite stimulans. Det kan handla om att barnet inte får någon respons när det söker kontakt, exempelvis pga en djup depression. Hoppas att du får hjälp med din depression och var gärna i kontakt med bup, så att du får hjälp hur du kan försöka tänka och agera gentemot din dotter. Vad gäller mammighet så brukar barn gå igenom en fas runt 1,5 år. Försök ge henne så mycket positiv uppmärksamhet som du orkar. Du behöver inte leka med henne men låt henne hjälpa dig med sysslor som disk, tvätt, matlagning etc. Allt blir dessutom lättare ju äldre hon blir, så håll ut!

Leka med henne någon gång per dag och pappan super? Snälla, sök hjälp ! Stackars barn....

Barn mår dåligt när en förälder är deprimerad. Än värre blir det när den andra föräldern är frånvarande och full.

Med det sagt, så vill jag också säga att det mesta går att fixa med tiden. Även om barnet får en otrygg och ostimulerande start i livet, så kan man reparera skadan ganska bra. Just nu så här akut, så skulle ditt barn behöva en trygg vuxen som kan ta hand om den biten du inte orkar. Då kan du fokusera på att bli frisk, utan att behöva oroa dig så mycket för hur barnet mår.

Har du sökt hjälp via BVC eller vårdcentralen? Det måste du - för barnets skull!

Pappan är aldrig full, men han dricker bara mycket, dock brukar vi aldrig vara med honom när han dricker. Vi ska flytta snart in till stan och då blir det mer stimulans och sen dagis snart. Jag har sökt hjälp, men dock gillar jag inte min psykolog.... Tack för era svar!

Ts kan ni försöka med lite uteaktiviteter? Både du och hon skulle må bra av rörelse, sol och ljus. Kanske inte just de här dagarna när det är som kallast men så fort det blir aningens varmare. Har du bra ytterkläder till henne?

Absolut, jag har bra vinterkläder till henne. Dock har jag börjat märka att hon blir rastlös här ute på vår gård, det finns inte så mycket att greja med här och vid denna årstid är ju alla djur inomhus tyvärr, kor och sånt. Sen ligger det en väg precis intill där bönderna kör som dårar så jag vill inte låta henne gå själv där bredvid mig tex.... Men jag kan försöka hitta nån boll att leka med eller så.

Men tur vi flyttar snart om två veckor

Utifrån det du skriver, så ser jag ingen fara. Barnet har ju sin trygghet hos dig. Men samtidigt så behöver nog barnet lite mer stimulans och det är bra att flickan börjar på dagis, så du får möjlighet att  rehabilitera dig själv.
Kan du inte komplettera psykologkontakten med en kurator

Ja, en trygghet har hon absolut hos mig. Vi ammar och busar så mycket jag orkar så jag är inte helt borta, dock lever jag mycket med dåligt samvete och sånt ju :( Det är mer att jag har svårt att stiumlera henne, att komma ut bland folk och sånt. Men nu ska hon börja på dagis

Jo de kanske jag skulle kunna göra :)

Har ni en pulka? Att dra henne i eller åka i små, små backar (räcker med en liten kulle)? Hon kanske vill dra pulkan, kanske med ett gosedjur eller hink i pulkan?

Hälla snö i en hink, dvs hink och spade i snö istället för sandlåda?

I den åldern är det ju utforskande och grejande som är grejen så även det lilla kan vara jättekul.

Ibland finns det grupper via bvc/familjecentralen för människor som inte vill vistas i så stora sällskap, om det finns vore det nog en god idé. Din dotter kan behöva få träffa lite jämnåriga i ditt trygga sällskap, så är chansen större att inte inskolningen blir lika tuff. För säkerhets skull räkna med uppåt två veckor om hon är helt ovan att träffa andra.