Högfunktionell autism, asperger vilka tidiga tecken?

I samband med andra märks det ofta, leker hellre själv, läser inte av kroppspråk

Ögonkontakten (dålig sådan) är oftast första tecknet, redan som spädbarn, MEN det behöver inte alls vara så, åt något håll (dvs ett barn med god ögonkontakt kan ha asperger (vääääldigt sällan), en med dålig behöver inte ha det).

Man som (hm) skriver, det märks oftast senare, när leken med andra kommer (bör komma) igång, runt 3-årsåldern. 

Jag förstår att du funderar, TS, men det bästa du kan göra är att ta det lugnt, vara lyhörd och införa rutiner i tidig ålder.

Det finns ingen diagnos som heter högfunktionell autism. Barnet kan ha autism, atypisk autism eller Asperger. Jag skulle inte oroa mg för det lilla barnet än, det är först då barnet börjar skolan som det är viktigt med en diagnos på pappret.

Fel! Asperger är inte en egen diagnos längre, utan går under "autismspektrumstörning"/"autismspektrumtillstånd"/"autismliknande tillstånd", precis som atypisk autism och högfungerande/högfunktionell autism.

Men det skiter jag högaktningsfullt i. Jag har asperger, inte autism,

Jag har hört det du säger många gånger, men faktum är att diagnosen Asperger och atypisk autism fortfarande sätts på många mottagningar. Jag fick en Aspergerdiagnos på en landstingsansluten mottagning för ett halvår sedan och psykologen som utredde mg hade inte ens hört talas om att diagnosen Asperger skulle försvinna.

Det fanns tidigare HFA vilket utlästes Högfungerande autism. Denna togs bort samtidigt som alla andra. Nu heter det bara autism och sedan en skala på hur hög eller lågfungerande man är.

Mitt barn fick diagnosen vid 3 års ålder. Hade då även språkstörning. Därför fick barnet diagnosen HFA istället för AS. Men när språket kom i kapp så ändrades diagnosen till AS för att sedan tas bort helt. (inget är hugget i sten).

En av detaljerna jag mindes från när barnet var litet var problem med att följa vart man pekade. Den tittade på fingret istället för punkten man pekade på.

Sedan var det alltid svårt med lägesanvisningar, bakom, ovanför, under osv.

Men i så liten ålder som 1,5 år är det nog inte lätt bedöma såtillvida det inte handlar om mer grav autism.

Vad spelar det för roll om jag uttrycker mig exakt? Det här är väl inget forum för läkare? Numera går allt in under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd, diagnosen asperger finns inte längre. Men har man fått asperger som diagnos behåller man den. Autismspektrumtillstånd är diagnosen ja, men läkaren som satte diagnosen uttryckte sig ändå högfunktionell. Med det menas ett normalt iq. Jag tycker visserligen inte heller att det är viktigt med att få en diagnos före skolan, men med tanke på att vårt barns utredning tog 2 år så är det viktigt att  inte utreda för sent vid misstanke. Dessutom, hade vi förstått att det hela skulle visa sig vara en diagnos hade vi kunnat få stöttning mycket tidigare hur vi skulle bemöta och arbeta kring  och för att vårt barn skulle få den stöttning hen behövde. 

Ja, jag vet. Det lever kvar "där ute", vad än DSM-5 tyckte 2013 (vilket inte är länge sedan i sammanhanget, och system och språk är trögflytande....). Som sagt, jag är själv lite smått förbannad över denna sammanslagning, som drabbat mig, och flera andra aspies jag känner, negativt.

Men, nej, det ska inte stå Asperger i papprena längre, egentligen. Jag vet att FK gjort nedslag på den också, tyvärr.... 

I vårt fall var det dagis som la märke till att sonen lekte bredvid de andra barnen en del. Han vill inte vänta på sin tur mm. mm. Detta var vid 2,5 års ålder. Hade de inte tagit upp det och föreslagit utredning så hade det nog dröjt många år innan vi fått diagnos. Själva märkte vi ju såklart att han var mer "krävande" än kompisars barn men vi tänkte bara att han var extra aktiv osv. Svårt att veta när det är första barnet och man inte har något att jämföra med. Sonen är nu snart 10 år, går i vanlig skola och det finns en resurs på 50% i klassen. Han har aspergers/högfungerande autism. Ev. även adhd men det är ingen utredning gjort på just det.

Tack för svar. Det som jag har tänkt på i efterhand har varit att det inte fungerade så bra i lek tillsammans med andra barn. Antingen lekte hen mest för sig själv eller tillsammans med en-två barn (samma barn). Grovmotorik och finmotoriken var det lite svårt med, samt utbrott vid förändring av rutiner, samt känslig för ljud och kläder. Ögonkontakten fanns där. Samtidigt tycker jag att många av dessa saker är vanligt för åldern också.
Jag skall försöka att inte oroa mig, som förälder oroar man sig väl alltid ?

 Nu kommer vi att vara mer lyhörda om det inte fungerar och nu vet jag också mer om vilka strategier som kan underlätta. 

Några tips på hur man kan få barnet att skriva? Prov sker ofta muntligt, men att skriva är också viktigt speciellt i svenska och engelska har jag förstått. Vi och skolan har provat att hen skall använda dator till att skriva, men det har inte fungerat hittills. Varför hen inte vill skriva är (tror jag) för att det tar lång tid och att om det inte blir "bra" så suddar hen gärna ut det och vill inte fortsätta.