Skulle ni utelämna ett syskon som har dålig ekonomi efter en tids sjukdom från en kondolenspresent där alla syskon och föräldrar står med?

Det beror väl på. Tar du ofta förgivet att dom ska betala för dig?

Annars tycker jag att du kunde sagt något. Dom frågar om du vill vara med. Du säger Nej, jag har inte råd. Dom erbjuder sig inte att betala för dig. Då tror dom givetvis att du fixar en present själv. Då tror dom väl kanske inte att du tar förgivet att dom ska betala för dig också och att du sedan blir sur när det inte sker?

Om du inte brukar ta för givet att dom ska bjuda på saker, betala för dig osv så kan man tycka att dom kunde erbjudit sig att skriva ditt namn iallafall. Samtidigt så ska väl familjemedlemar kunna ge dyra gåvor till vänner trots att du har dålig ekonomi? Din ekonomi ska väl inte påverka deras val av presenter till vänner?

Jag har aldrig någonsin förväntat mig att mina syskon eller föräldrar ska betala någonting alls åt mig, inte ens under den svåraste ekonomiska krisen under min sjukdom har jag förväntat mig något av dem. Det är olika hur man tänker, jag tycker absolut inte att man ska behöva säga något i en sådan situation, min åsikt i frågan berör endast mottagaren av kondoleansen och att denna inte ska behöva fundera över varför hela min familj står representerad på en present förutom jag står som.
Min ekonomi påverka deras presenter? absolut inte, de kunde alla ha gett ett större ekonomiskt bidrag, vilket jag hade sett oerhört positivt på. Problemet tillstöter när 7 personer av 8 i en familj gemensamt går ihop och ger en gemensam gåva där alla skriver sina namn tillsammans, förstår du?

Så det hade varit ok om alla gett vars ett kort med sin del av summan istället?

Först och främst, 2000kr?!! Vad sjutton skulle de ge. Så mkt är inte normalt att ge som kondoleansgåva.
Två: Hade det varit mitt syskon hade jag skänkt betydligt mindre, skrivit ner hennes namn på gåvan och sen gått ihop med min andra syster för att ge henne (hon som har dåligt ställt) någonting istället.

Absolut! Själva poängen är just att allas namn står med på en gemensam gåva och ett syskon utelämnas. Det är endast det jag opponerar mig emot, och jag förstår verkligen inte hur ens syskon kan agera så.

Vår familjs situation är lik din. 7 barn och en av dem är fattig som en kyrkråtta efter en längre tids sjukdom. Jag kan inte ens föreställa mig att vi skulle göra som din familj gjorde! Mycket klantigt, och jag hoppas det helt enkelt berodde på en tankevurpa från någon.
När vi ger något från hela familjen, så skriver vi med alla namn, inklusive den fattiga dotterns och de två minderårigas. Övriga betalar efter förmåga.

Verkar som brist på kommunikation. Det är en gemensam sak att gå ihop med en peng, du blir tillfrågad & sedan fattar man beslut utan dig för du sa att du inte hade råd med så mycket.. men vad hände/hur ni tolkade vatandra utan att prata om det. Trodde dom att du inte ville betala nåt alls, & du trodde att dom kunde tänka på att du kunde varit med men kanske inte den summan, eller kanske lägg in en slant åt dig. Men pratade ni om det innan beslutet togs? Antagligen inte. Det är den saken som känns fel. Man kan aldrig anta utan måste uttrycka och säga hur man vill ha det.

Kommunikation är nyckeln och det går inte att anta att någon ska veta ens intentioner med något i en s tankebanor - då blir det missförstånd & fel.

Förstår inte varför du ska stå med på något som du inte betalat för? Vore väl mer vettigt att du bidrog med något annat själv då!

Vi har varit i samma situation, där syskon inte haft råd av vissa orsaker. Vi har skrivit med alla namn (självklart!) och den fattiga har kanske gett en 50-lapp för den egna känslan att ge något. 
2000 är ju en hiskelig summa, det är väl inte självklart att man har råd att ge i kondoleans!
Fast jag kan också tro och hoppas att det är en miss i kommunikationen, eller att det var nån som slant när han tänkte...

Jag hade tagit för givet att personen skulle fixa en egen gåva, så spontant säger jag nej- jag skulle inte självklart skrivit dit namnet. Men jag skulle försäkra mig om att så var fallet innan gåvan lämnades över. Om det var mitt syskon som inte hade råd skulle jag också tacka nej till gemensam gåva och gå ihop med det fattiga syskonet för att göra/ köpa nåt enklare (men personligt). På så sätt hade det blivit mindre uppenbart att en person inte hade råd eller ville vara med på det gemensamma.

2 000??? :-O