Första barnet för oss pappor
Trevlig tråd. Ska skicka hit min älskade sambo. Vi väntar vårt första barn och är i vecka 32 nu :)
Mitt tips som hormonbomb är att visa lite extra förståelse för tjejen under dessa månader. Man blir så känslig i perioder (för att i nästa stund vara nära att explodera) och det är inte helt enkelt alla gånger när man inte känner att man har kontroll över sina känslor. Inte heller har man kontroll över sin kropp längre. Det är liksom som i "what to expect when you´re expecting" att "I love you but I just wanna punch you in the face", haha (och om ni inte sett den filmen så är det mitt nästa tips! Superrolig, speciellt när man väntar barn). Så, ta inte eventuella humörsvängar personligt. Det går över. Oftast inom någon minut bara. En kram kan hjälpa :) Och det är förmodligen inte ditt fel. Bara en oundviklig urladdning. Det tog min sambo ett tag att greppa detta, och då kändes det lite som att han glömde bort att jag är gravid. Jag fick påminna honom om att det är hormoner och att det bästa är om han bara låter mig ha min stund av känslomässigt kaos och inte börja diskutera med mig då. Han har blivit duktig på detta nu och varit en underbar blivande pappa på alla sätt. Det tror jag du kommer vara också :)
En sak vi pratade om idag. Det går så jäkla mycket fortare än man tror. När vi var i vecka 10-12 sådär så tyckte vi att det är ju en eeeeevighet kvar!!! Och så nu kollar man i appen (antar att ni installerat baby-apparna?) och så är det bara 50-någonting dagar kvar till bf!!! Vad hände liksom? Vart tog tiden vägen? Vi som hade så mycket tid!? Man får lite smått panik emellanåt när man inser det!
Gör saker som kan bli svårt sen i början med bebis. Gå på bio. Ha sex. Gå ut och käka etc. Vi har vart ute ett par gånger under grav men får försöka få in ett par dejtkvällar till innan det är dags. Vi var till och med på nattklubb runt vecka 20 någonting och passade på att rocka loss (med viss oro för bebisen och den höga musiken) med cola och alkoholfri öl.
Sista tipset, inse under närmaste månader att det så småningom blir svårt för henne att vistas på ställen där toalettbesök är svårgenomförbara. Var förutseende. Som gravid känns det som om man bor på toaletten när bebis börjar trycka mot blåsan och man undrar ibland varför man gör sig jobbet att gå därifrån överhuvudtaget, haha! Vi har skapat ett system när vi ska ut på längre turer där vi har stopp vid förbestämda tillfällen (där vi vet att det finns toa). Väldigt meckande ibland men annars skulle jag nog inte komma utanför dörren överhuvudtaget. Min sambo har varit underbar och tagit på sig toalettfinnar-rollen bra :P
Stort lycka till och grattis!