Att pussa sina barn på munnen

Jag tänkte som du innan jag fick barn men nu är det så gosigt och gott! ???? Det är ett litet barn bara, kommer nog sluta i förskoleåldern.

Det har blivit så helt naturligt. Lika naturligt har jag slutat med det när ungarna kommit upp i 2-3-årsåldern.

Pussar mina barn på munnen. Alltså, småbarn. Och pussen är ju med putmun dvs ganska så ytlig. I förkylningstider undviks det dock. :) Och vill barnen pussas på kinden gör vi så. Låter dom styra helt enkelt. Tar ½ sek och munnen nuddar ju knappt. 

Sedan kan jag pussa dom på kinden eller i pannan, då är det en annan typ av puss. 

Herregud, det är ju ett barn... Jag pussar min bebis överallt. Han är 8 månader och vill bli pussad av mamma och pappa :)

Jag till och med skoj-pussar honom på rumpan när jag byter blöja på honom. Inget konstigt med det i mitt tycke!

Pussar av det slaget (spelar ingen roll vart) är oskyldigt och mest för att bebisen ska bli glad. Jag blir också glad av att ge kärlek genom pussar, kramar osv.

Jag tycker att svenska föräldrar är stela med att ta på sina barn. Ni smeker era barn lätt på kinden (något jag hade gjort på en främling) men med mitt barn vill jag pussa och krama och - pussa på munnen kommer jag göra tills han blir vuxen ! Haha.. Det är min lilla unge oavsett :)

Svenska föräldrar: våga visa mer kärlek i form av beröring, klämma på kinderna, pussa på kinderna, låren, huvudet mm.

Skulle tro att skillnaden är att jag inte nödvändigtvis ser det som en romantisk handling utan ett uttryck för kärlek :)

Jag är mig veterligen inte uppvuxen med det men för mig har det varit naturligt att pussa barnen på munnen när de var mindre och själva ville det. När de inye längre ville så slutade det. Inget konstigt med det. Äldsta sonen slutade pussa på munnen i treårsåldern och yngsta i tvåårsåldern.

För tillfället vill de inte ens ha pussar på kinden (stora vill ibte o lilla tar efter) så just nu är det bara kramar som gäller.

För mig är känslan att det skulle vara ngt konstigt lika främmande som tanken att vissa anser att man bara visar sig naken för sin partner och inte sina barn eftersom de lägger ngt sexuellt i det.

Bara tanken på att koppla ihop NÅGOT jag gör med mina barn med sex eller romantik är så oerhört fel att jag inte kan förstå de som gör den kopplingen och därav inte visar sig nakna, badar nakna, sover nakna eller - pussar på munnen pga detta.

När jag är med mina barn finns inga sådana tankar och därför är det inget konstigt.

Vet inte om jag får fram det jag menar men gjorde ett försök iallafall :D

Mina barn är 5 och 7 år och vi pussas. En lätt puss, typ innan jag lämnar dom på skola/dagis så blir det en puss, sen några kindpussar och sen några "näsgnugg". Inget mer med det. Ett sätt att visa kärlek. Massor av kramar och pussar, det mår bara barnen bra om det sker på kärleksfulla och vettiga grunder förstås. 
Mina barn vill ju pussas och kramas och ser nog det som en naturlig del i vardagen, det är viktig med närhet och kärlek, barnen mår bara bra av det.

Min mamma vill fortfarande göra det ibland :D är 26! Men tror att hon inte ens tänker på det och jag brukar bara vända kinden till. Ingen big deal direkt, varken jag eller mamma ser det som något sexuellt.

Både jag och min man både får och ger torra, snabba pussar på munnen med barnen. De är 8 och 9, känns helt naturligt och bra. Den dagen de inte vill lär vi ju märka det och det är väl inga problem?

Tycker inte alls det är konstigt... Pussar min snart 15åriga son på munnen, i mina ögon förblir han ju min lilla pojke. Pussar även min 65årig mamma på munnen i bland... Det är inget jag tänker på utan man har ju alltid gjort så. Och det är INGET sexuellt med det!