Hej! Hoppar gärna in här!
Plussade väldigt svagt igår och blir en decembermamma om allt går vägen, bf 7-12:e väldigt olika var man kolla. Har inte riktigt tagit in det ännu och får testa igen efter helgen då det gått några dagar till. Har en son på 3,5 år sen tidigare (blir 4 år iår).
Grattis till er andra som också plussat!?
Fyller själv år i december och har faktiskt aldrig tyckte att det varit dåligt. Så om jag nu får ett decemberbarn så får jag hoppas att barnet känner samma sak. Ge inte tomtar i födelsedagspresent bara.?
Hoppar in ! Bf 17 dec 2016. 3:e barnet. Jag är 35.8 år. Planerat att skaffa. Hoppas att det vill stanna kvar. Har också barn födda 2011 juli, 2013 dec. Lite orolig över att jag är 35 fyllda. Dock vet jag att kvinnor föder över 40 det med. Dock hoppas på hitta ngn som är i min ålder. Lycka till för alla kvinnor.
[quote=76566365][quote-nick]sillencillasill skrev 2016-04-25 06:31:46 följande:[/quote-nick][quote=76565654][quote-nick]Tvåbarnsmamman79 skrev 2016-04-24 20:44:56 följande:[/quote-nick]Härligt att man kan skaffa barn på egen hand om inte mr right dykt upp :).
Jag hade oxå funderat på det om jag inte hittat någon. Har du mycket stöd av familj och vänner?[/
Jag har massvis med stöd av föräldrar och familj/vänner. Pappa körde mig ner ull Danmark första gången och mamma kom med förslaget om att testa själv. Men det hade jag redan bestämt mig för men bra att de är med på resan. Blir en annorlunda resa jämfört med er som är två men hellre det än att vänta på en man och att åren springer förbi. Jag känner mig inte ensam.[/quote
Modigt att göra denna resa själv. Hade jag varit i din situation hade jag definitivt funderat i dina banor. Kul att du plussat!
Vi har inte berättat nått för sonen. Vill nog helst vara mer säker på att allt står rätt till innan vi berättar. Skulle tro att det blir efter RUL om vi kommer så långt.
Jag är 37, blir 38 i december!
Drömde inatt att jag fick missfall. En fin pojk... Hemsk dröm. Blödde lite nu när jag gick upp på toa också, det var ju inte så kul. Jag hoppas inte det var en sann dröm!!
Jag är 37, blir 38 i december!
Drömde inatt att jag fick missfall. En fin pojk... Hemsk dröm. Blödde lite nu när jag gick upp på toa också, det var ju inte så kul. Jag hoppas inte det var en sann dröm!!
Är det någon annan än Elin burström som kunde lägga till oss i fb gruppen? Jag har skickat vänförfrågan men inte fått något svar...
Tack alla för omtanken. Känns tungt, hade sett fram emot ett decembarn,.. Man hinner ju tänka och planera dum som man är.
Positiva är ju att kroppen ändå tar bort det som är fel...
Nya tag, nya försök..
Har varit förskonad från illamående, men de senaste dagarna har det slagit till. Vill gräva ner mig och komma fram om någon vecka eller 2. Är i v 9 (8+2 ungefär). Borde vara påväg till jobbet om 10 min men vill inte lämna soffan. Måste verkligen göra mig iordning och gå snart, kan flexa som jag vill men då blir det senare dag istället. Usch.
Nån annan som mår annorlunda än med första barnet? Då mådde jag väldigt illa o kräktes sen mellan v 11-16. Nu mår jag sällan illa. Kan få det nån timme då o då men inte på morgonen som är typiskt.
Blir rädd att nåt ska va fel. Tycker jag mår lite för bra. Visst jag är trött, men det känns milt.
Sen hade jag några mysko flytningar igår(ursäkta infon) som va typ tjockt som snor. Såg ut som snor med. O de va rätt mycket. Nån som haft liknande?
Är det bara jag som upplever att det r en helt annan sak att få tvåan än ettan? Med ettan var alla superglada och entusiastiska, denna gång när vi berättar tycker vänner och familj att det är roligt men väntat. Jag hade önskat att jag skulle få samma respons som förra gången, just eftersom jag behövde ett lyft själv.
Upplever också att första trimestern är om möjligt ännu längre än förra gången. Hur är det möjligt för en trimester att vara så lång? Ingen mage, inga sparkar, ovisshet och väntan. Det vore min dröm att få upptäcka nästa graviditet i vecka tolv.
Jag är så nervös inför kubtestet 1 juni. Allt var ju ok för ett tag sedan när jag gjorde vul men jag är ändå orolig att man kommer dit och så har ngt gått snett. Sedan ska man ju se så att det inte är ngt kromosomfel oxå..tålamod tålamod :).
Jobbar ni andra eller är ni sjukskrivna? Jag har varit hemma i några veckor nu. Är sååå trött. Illamåendet är mer hanterbart för jag kräks inte eller så. Har också problem med restless legs, dvs att det kryper i ben (och armar) på natten så jag måste få några timmars sömn på dagen. Har tvååringen på förskolan 9-15.
Jag har varit på ultraljud idag och såg min lille sprattla och vända på sig herregud vilken känsla, dör typ av lycka!!!
Sen gick jag ner till vaccinationsavdelningen för stt bara fråga om jag behöver någon vaccination inför min resan till Bali nu 14/6 och där har dem skrämmt mig en del, behöver ta hepatit A vaccination men den är inte testad på gravida och sen tar jag inte den så är det ännu farligare om jag blir smittad! Vad ska jag göraaaa?? Jag kan inte avboka min resa pga all kostnad och de tär ju vår 2 års dag som gifta!! Vill verkligen resa men samtidigt vara säker på att inget händer bebis
Fast du kan ju inte jämföra en livshotande situation med en nöjesresa. Jag i alla fall hade aldrig chansat och planerar man barn så borde man ju kolla upp vilka vaccin man kan ta som gravid innan man bokar resan. Men det är jag det:)
Ok jag har dagens dilemma här då. Jag är relativt nyexad lärare i bristämnen (har arbetat som olegitimerad ett par år tidigare innan jag fick första barnet). Nu har jag haft ett vikariat sen årsskiftet. Jag misstänker att jag ej fick förlängt där jag är nu pga. att min närmaste chef fick reda på att jag var gravid. Mkt illamående mm så jag tyckte det var bäst att berätta.
Jag har även "övertalats" på en annan skola att tacka nej till en erbjuden tjänst när det kom fram att jag var med barn. Ville egentligen inte jobba där så det var ok ändå. Idag har jag varit på en annan skola där jag jobbat litegrann tidigare. De söker för ett föräldravikariat fram till i december. Jag har BF 3/12 så jag kommer ju inte kunna jobba ca sista månaden på vikariatet och kommer då sätta både chef och elever lite på pottkanten. Men rektorn jag pratat med sa vid intervjun att jag mer el mindre är förstahandsvalet iom att jag jobbat där innan och de varit nöjda. Evt kan det också bli öppning till anställning senare.
Om jag talar om att jag är gravid är det nog 100% säkert att jag ej får vicket. Om jag inte säger ngt kommer det att bli dålig stämning med chefen i augusti när jag kommer dit med stor mage, och chansen att få jobb där sen blir nog inte heller så stor... Men för mig är nog detta sista chansen att få ett jobb till hösten annars kommer jag antagligen vara arbetslös fram till BF. Jag vill ju jobba! Plus att jag kommer att få bättre FP om jag jobbar några månader till...
Vad säger ni? När ska jag säga att jag är gravid? Nu? När papprena är påskrivna? När skolan börjar i augusti?
Jag blir såå arg när jag läser sånt här! Det är inte bara dåligt och fel, utan även olagligt.
Stå på dig och ta ingen skit bara för att du är kvinna!!
Läs mer om doskrimineringslagen på do.se om du vill ha stöd i ryggen.
Lycka till!
Var på RUL idag och allt såg helt perfekt ut! Kändes så himla skönt :) Vi väntar en liten flicka med BF 17 december. Jag var helt säker på att det var en pojke;) Men det spelar absolut ingen roll! Kommer bli världens bästa julklapp! Vi är lyckligare än nånsin och längtar nu ännu mer, hoppas hon väljer att titta ut innan jul!
Min mamma har fött 7, 5 och 6 dagar tidigare med mig och mina syskon så jag hoppas att vår lilla också kommer ut lite tidigare ;) Vad tror ni? Tror ni på att det är ärftligt från ens mamma när man föder?