Det ska mycket till innan man går in med LVU. Måste finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling riskeras att skadas allvarligt. Antingen genom föräldrars försummelse på ett eller annat vis. Eller om barnet utvecklar eget missbruk eller annat skadligt beteende.
Intressant tråd, men jag har en liten fråga. Det låter på vissa tråden som att det är soc som bestämmer om LVU, men jag har fått uppfattningen om att det måste beslutas av tingsrätten inom en kort tid. Är det inte så?
Jag menar, även om soc nu skulle ha varit totalruttna så kvävs det ju direkta justitiemord för att tingsrätten ska döma fel gång på gång. Det har jag svårt att tro!
Jag har dock reagerat på det där som en annan person skrev om att det är så unga och oerfarna personer som arbetar med det här. Jag har en väninna som gick socutbildnngen och sedan glatt meddelade att hon fått jobb med LVUer. Då tyckte jag att det var underligt att hon fått det som första jobb och trodde att hon bara haft tur. Senare fick jag veta att det är vanligt att det är så. Lite skrämmande!
Idag jobbar man först och främst med insatser i familjen för att undvika dyra placeringar. Ni ska veta att en placering av ert barn kostar flera tusen per dygn så det är inget kommunen "bara gör"...
Det handlar om massa saker. Först och främst att placering ofta är mycket traumatiskt för hela familjen men ibland det enda rätta för att ett barn ska slippa våld och annat som är direkt skadligt.
Mycket annat kan man jobba på hemma. Tex föräldrar med psykiska funktionshinder. De kan fungera jättebra med rätt stöd och vara helt ok föräldrar. Det gäller att jobba tillsammans.