• klyban

    Fyllecell IGEN

    TS, du är medveten om att det är ingen som helst tvekan om att du är en alkoholist/missbrukare väl?
    Jag träffat på en del med dina problem i mitt liv.
    Och får nog säga att för de flesta så är avhållsamhet av alkohol det enda som hjälper.
    Då det är svårt att lära sig att dricka normalt igen.

    Första steget för dig TS, det är att få en insikt att du faktiskt är en missbrukare.
    Fast än du inte dricker varje dag.
    När den insikten har manifesterat sig, så kan man få okey hjälp via sjukvård eller arbete.
    Visst kan man söka tidigare, men utan egen motivation, så brukar det vara fruktlöst att ens försöka.

  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-04 00:34:45 följande:
    Skulle inte kalla mig själv för alkolist/missbrukare men däremot vet jag ju att jag har ett riskbruk och ja överkonsumerar alkohol ibland men jag tror som någon ovan skrivit att det är för hur jag värderar mig själv bland annat. För mig är det som medicin, jag får fly från verkligheten några timmar även om den kommer ikapp mig sen. Men så är det ju så för alla mina vänner nu, mycket fest och väldiga fyllor. Dock hamnar ju ingen i fyllecell det är mest det som bekymrar mig (gör att jag skäms). Fick precis sparken från mitt jobb så det gjorde väl också att jag drack extra mycket igår och alla ledsna känslor kom ut.

    Får bara hoppas att motivationen och viljan kommer snart!

    Jag är ledsen, rent diagnoskravmässigt, så uppfyller du kraven för missbrukare.
    Man kan faktiskt nå denna status, genom bara dricka en gång om året.
    Samma som man kan dricka varje dag, utan för den skulle vara missbrukare.
    Sen att överkonsumera alkohol, är inte självmedicinera.
    Önskad verkan av självmedicinering, når man långt innan man är så full som du beskriver.

    Som jag sa innan, du kommer ingenstans innan du får en insikt.
    Och har du nån psykisk sjukdom/åkomma, så är det dax att ta kontakt med sjukvården och reda ut detta problem.
    Detta är ett problem du ska ta hand om idag, och inte om 10år.
    För om 10år, så har man alldeles säkert gjort om det till en vana att dricka en massa alkohol.
    Vanor är väldigt svåra att bryta.

  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-04 07:57:28 följande:
    Hmm. Jag tror redan det är en vana, att det är därför det blir som det blir. Jag har adhd om det räknas som psykisk sjukdom/åkomma. Men jag har verkligen ingen lust att ta kontakt med sjukvården, för de kanske har makt att bestämma saker man inte alls vill? Ocu angående självmedicineringen har du förstås rätt. Jag har alltid trott man blir kallad till möte efter man suttit i fyllecell mer än en gång, men så är inte fallet.

    Det är lättare att hantera en kortare vana, än en som pågått i ett decennium.
    Alkohol och ADHD är en mindre bra kombination, det är som fia säger det.
    Att impulskontrollen blir låg när man dricker alkohol.
    Sen att undvika att försöka lösa dina problem och med sjukvården, innebär bara att det kommer fortsätta.
    Känns som du inte kommer ha en enda jävla chans då.

  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-04 18:58:05 följande:
    Jaha jag trodde det var att man aldrig kunde hantera alkohol, oavsett om man mår bra eller dåligt. Men när jag är glad innan jag börjar dricka så går det ju oftast bra. Jag dricker alltid mycket men kan oftast kontrollera mig själv. Men jag dricker ofta 35 cl sprit på förfesten och när vi är ute så kanske två drinkar, en shot och en öl, men ibland träffar man folk som bjuder osv och DÅ tappar jag kontrollen. Eller om jag glömt äta innan osv eller är väldigt ledsen. Men de allra flesta gånger så går det ju bra. Så jag håller med om att jag har ett problem och missbrukar alkohol ibland, men jag tycker inte jag är en alkoholist och föredrar iallafall inte att använda det ordet för det känns bara tungt och negativt eller hur jag ska säga. Och hur mycket det än låter som en bortförklaring så har jag inte förtjänar hamna i fyllecell alla gånger. Jag kan gå vingligt, prata sluddrigt eller bara "högljudd" men jag är fortfarande så med att jag helt klart kan åka hem om dom ber mig om det istället. Och har fått höra två senaste gångerna "vi känner igen dig" och tar därför ett beslut att kasta in mig i en fyllecell. Jag har tröttnat så och är ju därför inte trevlig heller och det är nog också ett problem. Men för att bli omhändertagen tycker jag man inte ska kunna gå, spy mycket och vara helt borta (dvs inte kunna ta hand om sig själv och vara en fara) och det har hänt typ två av sex gånger.

    Här har du kriterierna för missbruk(samtliga substanser).


    Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada ( t ex rattfylleri). Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning.

    Och det räcker att du uppfyller en av dessa de senaste 12 månaders perioden, så är det missbruk.
    Som jag ser det är du snubblande nära att vara på alla fyra, men utan problem uppfyller du två av dessa.

    Sen vara orolig för tvångsvård behöver du inte vara.
    Då måste du bli bra mer destruktiv i ditt beteende.
    Så jag föreslår du söker för dina problem.

  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-04 22:16:55 följande:
    Ja jag vet inte men jag tycker väl inte det viktiga nu är att sätta en diagnos på mig själv - även om ni säkert har rätt. Men det får mig inte att må bättre utan tvärtom så känns det ännu värre. Försöker att bara tänka på själva situationen och för/nackdelar istället och försöka våga ta hjälp någon gång inom den närmsta tiden

    En diagnos är nog inte det viktiga som så, men att du ska få denna insikt är däremot viktigt.
    Hoppas du tar modet och kontaktar sjukvård, så du börjar reda det ut snart.
    Och inte när du har gått länge med dina problem, för då kommer de bli värre och svårare att lösa.

  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-04 08:27:43 följande:
    Jo men det är inte så lätt när man bor i en studentstad och har vänner som ofta festar (och säg inte att jag ska byta ut dom för jag har bara vänner jag känt i flera år och verkligen står nära). Jag äter ritalin ibland men den är ju korttidsverkande så tar jag en på morgonen antar jag det är lugnt att dricka på kvällen?

    Men man kan väl inte bedömas vara en fara för sig själv/andra bara för man dricker för mycket alkohol ibland? Men det är ju det jag är rätt för. Eller tex bli tvingad äta antabus osv. Då slutar jag hellre själv så jag ändå kan gå ut vid "stora händelser" som nu Valborg. Ska försöka vara nykter fram tills dess.

    Och du som inte tycker det är så farligt.
    Ett tragiskt liv du  har, som måste dricka så mycket alkohol.
    Jag förstår du tränat dig fram till tåla alkohol, men nå 2 promille, så krävs det en hel del alkohol.

  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-15 10:34:38 följande:
    Det var det som var det konstiga! Jag drack typ hälften så mycket av vad jag brukar dricka. I vanliga fall dricker jag alltid vodka men denna gång drack jag en vin flaska 12.5% och en 7.0 cider 500ml. Det var allt. Tror jag hehe.
    Väldigt skoj att du tycker det är roligt.
  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-15 12:08:08 följande:
    Ja någon sa mig att lyckas man hitta lite humor i tråkiga situationer så vinner man :)
    Inte i ditt fall och detta fall, då det bara ursäktar fortsatt destruktivt beteende.
  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-15 17:18:45 följande:
    Nope. Detta var ett uppvaknande och jag mår fortfarande dåligt trots att det är två dagar sen nu med feber osv så jag kommer knappast göra om det. Har inte ens lust att kolla på alkohol. Skulle det hända igen kanske jag skulle tvångsvårdas, antar att det är därför man får prata med en psykkonsult för han ska bedöma det? Och den risken skulle jag aldrig ta. Sen är jag tveksam om jag får mer medicin utskrivet nu med eftersom det var andra gången, och det får mig också mer inställd på att aldrig göra om detta. Och för att inte göra om det ska jag inte dricka alkohol. Enda gången blir på Valborg men i minimala mängder.

    När du pratar som du gjorde där, så ser jag inget uppvaknande.
    Utan förnekelse, och förminska problemet genom skratta bort det.


    Nu pratar du som att du ska ta tag i det.
    Men det är inte så lätt som du tror.
    Det är miltal mellan uttala meningen och till faktiskt verkställa det varaktigt.
    Även så detta med att du måste dricka på valborg, vad är det som är så viktigt med alkohol att du måste dricka?
    Du har ju bevisat för dig själv om och om igen, att du inte klarar det.
    Sätt punkt nu, då du är en fullfjädrad alkoholist.

  • klyban
    Anonym (hemskt) skrev 2016-04-15 17:53:37 följande:
    Nej jag är ingen alkolist även om det verkar viktigt för vissa att få mig att tro det. Kan sträcka mig så långt att säga att jag kan dricka för mycket ibland men det beror på mycket. Så jag är ingen alkolist jag mår bara väldigt dåligt ibland och har lätt för att "tippa över" och även adhd därav impulsiv som är mitt största problem. Och dricka på Valborg, ja eftersom valborg består av chanpangefrukost och champangegalopp har jag inte jättestor lust att dricka saft. Och behärskar jag mig går det bra. Blev som sagt ej för full nu senast utan hade tagit tabletter ändå
    Det är du visst det, det råder ingen som helst tvekan om detta ÖVERHUVUDTAGET.
Svar på tråden Fyllecell IGEN