Min son gör "inbrott".

När gör han inbrotten? Är det han eller andra som tar initiativet? Känns inte riktigt som han är mogen att leka själv med kompisar utan uppsikt, eftersom de hittar på dumheter.

Kanske jobba på att han leker med andra vänner, eller se till att han faktiskt inte får vara iväg på saker utan vuxenuppsikt tills han mognat mer?

Finns det t.ex. möjlighet att fortsätta gå på fritids trots att han är 10 år? Någon form av fritidsklubb? Reglerade aktiviteter varje dag, och umgänge med kompisar bara när det är en vuxen närvarande?

Vuxna som begår inbrott får ju begränsad frihet, antingen genom fängelse eller åtminstone fotboja. Motsvarande kan faktiskt vara rimligt i nuläget.

När han inte längre gör dumheter kan han få tillbaks friheten.

Känns som han när det gäller förmågan till impulskontroll och konsekvenstänkande ligger på en nivå som är lägre än vad min 7-åring har, snarare där min 4-åring är.

Min 7-åring kan jag lämna ensam hemma en kort stund medan jag hämtar lillasyster, och han kan leka på gården utan uppsikt, men med ett fönster öppet. Han får gå själv sista biten till skolan, men inte hela vägen.
Han skulle aldrig i livet få för sig att göra inbrott eller med avsikt förstöra något.

Min 4-åring kan jag lämna framför TV:n när jag springer till tvättstugan. Hon får vara ute på gården med storebror, men jag håller mig i köket där jag hör henne hela tiden och kan se henne, och jag tittar till henne ofta. Hon får gå själv hem från närmsta gatuhörn där jag ser att hon går in i vår port.

Ingen av dem kan vara med kompisar utan att en vuxen är närvarande och åtminstone hör vad de gör.

I och med att din son inte klarar av att kontrollera impulser och inte har ett konsekvenstänkande som en "vanlig" 10-åring kan han inte heller få den frihet som en vanlig 10-åring får.

Han kan gärna umgås med vänner, men med vuxennärvaro.

Fritids, fler uppstyrda fritidsaktiviteter, "storebror", ta med honom till jobbet om det går efter skolan, samarbeta med andra föräldrar med att ha koll på ungarna,  söka vårdbidrag och gå ner i tid för att ha uppsikt över honom, är helt OK lösningar. Vara ute med kompisar själv är inte bra.

Vad är det som gör att de andra barnen hänger med på upptågen? Har de också diagnos/ ligger i gränslandet eller är de bara dåligt uppfostrade?

Om de vänner som hängt på saker eller tagit initiativ till sådant som skadegörelse och inbrott borde väl alla föräldrar samverka för att hålla koll på ungarna.

Skulle mina barn faktiskt hänga på sådana dumheter skulle jag i alla fall inte tycka att de hade omdöme nog att få alltför mycket frihet.

Visst- palla äpplen eller släppa vattenballonger gör väl många ungar, men inbrott, stöld och skadegörelse är rätt så många snäpp värre.