Första barnet, har involverade är mor/far-föräldrar i det ekonomiska?

Mina föräldrar har inte hjälpt till ett dugg. Och varför skulle dom göra det? Jag skaffar inte barn och räknar med att folk ska betala det ena och det andra. Sen är det kul med presenter, absolut, vet att jag kommer få kläder när barnet är fött.

Visst, hade dom sagt att dom ville betala barnvagn hade dom fått göra det men jag förväntar mig inget som sagt.

De har hjälpt min syster mycket men hon fick barn som 16 åring och behövde en annan hjälp, inget jag hänger läpp över.

Försök fokusera på att vara glad över hur givmilda svärföräldrarna är istället. Ni har ju redan fått en massa av de dyraste bebissakerna som de flesta köper och betalar för själva Man kan inte kräva att någon annan ska lägga pengar på ens barn, det ska man som förälder göra själv. Vill någon dock vara vänlig och köpa saker så är det snällt, men helt frivilligt.

Mins föräldrar har köpt något klädesplagg i present och hans någon leksak. Vi talar i storleksordningen 2-300 kr. Inget mer, och jag har inte väntat mig mer. Det är VÅRT barn,inte deras.

Varken mina föräldrar eller barnens pappas hjälpte till ekonomiskt med inhandlingen av bebisgrejer. Ingenting vi förväntade oss heller, men jag skulle ju inte ha tackat nej till ett ekonomiskt bidrag, men välja grejer vill jag göra själv. Vi fick dock ärva mycket barnsaker av släktingar.

Min pappa har betalat barnvagnen. Mamma har köpt en hel del kläder för att hon tycker att det är så roligt att shoppa söta bebiskläder. Sambons föräldrar har inte köpt nånting. Dels har de inte samma ekonomi, men heller inte den traditionen att köpa presenter till varandra.

Oj, ja jag hoppas att våra föräldrar låter oss betala för vårt egna barn. Jag känner att vad skulle det innebära att de tror om oss och vår ekonomi om de vill betala för allt till vårt barn. De har ju redan betalat när vi själva var barn, det räcker ju, de måste ju tänka på sig själva vid det här laget. Jag skulle till och med bli lite besviken om mina föräldrar försökte gå in och "hjälpa till" med kostnader för en barnvagn till exempel, som att de tror att de inte lyckats uppfostra en person som kan ta hand om ekonomi, inköp och omsorg för en bebis på egen hand. Presenter i form av enstaka klädesplagg är ju en annan fråga, har det kostat dem 100kr så får det vara eftersom jag vet att de tycker att det är kul

Våra föräldrar har inte betalat någonting för våra barn, annat än att de köpt några plagg, nån filt, nån leksak etc. efter att barnet fötts. Hade inte väntat mig någonting heller.

Gissning: Dina föräldrar tycker nog att ni har det bra så ni behöver inte deras hjälp? Och ju mer du berättar om det ni får av andra sidan desto mindre kommer de nog att hjälpa er om de tänker på det sättet.

Rätt eller fel, en del föräldrar tycker så, och om de nu har varit tvingade att hjälpa dina systrar (kanske mer än du vet om?) så kanske de tycker att de förtjänar att spendera de slantar de har på sig själva nu ett tag, eftersom ni bevisligen klarar er?

Själv tycker jag egentligen inte att syskon ska få mindre för att de har klarat sig bra i livet. Men om föräldrarna måste göra ett val och inte kan ge lika åt alla sina barn så är det väl trots allt naturligt att man i första hand hjälper de som har svårt att klara sig på egen hand?

Även om du känner dig lite förbisedd i nuet så kanske du kan vara glad över att du faktiskt inte är i ett läge där du behöver deras hjälp. Så länge de inte visar ointresse/är orättvisa mot ert barn med tid och kärlek när det väl är fött så tycker jag inte att de har resonerat helt galet, även om jag förstår din känsla att det blir lite pinsamt när din mans släkt är så generös.  

Våra föräldrar köpte inget innan barnet var fött (sen lite kläder och leksaker i present när barnet väl var fött, men inga "stora" inköp). Jag förstår heller inte riktigt varför mor/farföräldrar ska köpa vagn och säng och sånt om de blivande föräldrarna har ordnad ekonomi och kan lösa det själva. Att våra föräldrar inte erbjöd sig att involveras eller betala för inköp tog jag mao inte alls illa vid mig av, det fanns ingen sådan förväntan från vår sida. De har varit närvarande och betydelsefulla i barnets liv alldeles utan att finansiera vagnen. Jag tycker därför inte att du ska tolka det som att dina föräldrar bryr sig mindre. Folk är olika bara.

Farmor o farfar betalade vagnen.
Dom är väldigt generösa ( svenskar om der nu har betydelse )
Dom fick även 30 tusen var på dopdagen i fonder.
När vi flyttade fick vi 5.000:-/ barn till deras nya rum och vi fick 30.000 till att köpa möbler.

Min mamma kom med present nör barnen föddes och köper ofta fina praktiska födelsedagspresenter.
I övrigt så har inte min familj hjälpt m något. Min mammas 3:e barnbarn.
Mina svärföräldrars första barnbarn till sitt enda barn.