Vilsen man mitt i livet

Jag blir lite sorgsen över att du tror att du inte förtjänar kärlek.

Jag tänker att

1) jobberbjudanden kan du nog få fler av, du har det som krävs för att avancera, annars hade du inte fått erbjudandet från början.

2) Skynda långsamt, fortsätt träffa A och låt henne lära känna dig ordentligt.

3) Börja tänka mer positivt kring dig själv. Det är för mig en gåta hur du ensam skulle ha krossat tidigare kvinnors drömmar, framtid och lycka enbart med att vara dig själv. Du nämnde att de var svartsjuka tex, tror du helt enkelt attraherat och attraherats av fel sorts kvinnor. Fel = fel för dig. Du skriver att A är svårtolkad men bräcklig. Du kan ha misstagit dig, hon kanske är urstark, om hon nu är svårläst.

4) Skulle du stanna, det utvecklas något med A och hon visar sig vara "bräcklig" så ska du ändå inte dämpa din egen sanna person för hennes skull. Låt henne få se från början vem du är, då har hon ingen möjlighet att bli sårad/svartsjuk eller chockad över att du är en social virvelvind. Det känns som du tidigare försökt anpassa dig efter svartsjuka kvinnors osäkerhet, det går inte. Ju mer man anpassar sig ju fler blir anpassningskraven.

Hon kan vara en observerade person, som mig. Jag öppnar mig varteftersom, medan min man är en virvelvind. Vi krockar ibland men för det mesta kompletterar vi och uppskattar samt lär vi av varandras olikheter.

Bara du kan finna svaret som är rätt för dig och livet kommer inte med så många garantier.

Håller med chadde; skriv en bok, du skriver på ett berörande, speciellt sätt.

Ser att det är ett par dagar sedan era inlägg, har det kommit upp något nytt? Har du behövt bestämma dig angående jobbet?