Inlägg från: Anonym (inte ok) |Visa alla inlägg
  • Anonym (inte ok)

    Överreagerar jag på sambon?

    Jag skulle inte vara ett dugg orolig över att något skulle hända barnet, men jag skulle ändå aldrig lämna min 1-åring själv i bilen i 5 minuter. Det jag tycker är värst är att barnet sitter själv och gråter, utan någon vuxen som svarar på gråten. En 1-åring lär sig inget alls av att vara ensam och ledsen. Gråten är med största sannolikhet inte alls för att barnet har tråkigt, utan för att det känns obehagligt att vara utan mamma och pappa och barnet känner rädsla över detta. Även en trygg 1-åring kan bli rädd av att lämnas ensam. Det är inget man bör "träna på" i den åldern.

  • Anonym (inte ok)

    Tazzme skrev 2016-04-20 18:48:24 följande:
    Tja, har ni någon gång testat på att duscha och be en 1,5-åring snällt sitta och vänta i badrummet medan mamma duschar? Var nu bara första jag kom på på rak arm. Eller om barnet ska gå sova, då måste det också lära sig vara ensam. Eller sitter ni och håller era barn i handen tills de somnar?
    När jag är själv hemma med barnen duschar jag när de somnat för kvällen. Jag skulle aldrig lämna min 1-åring själv i huset medan jag tar en dusch. Ja, jag ligger bredvid båda barnen (1 och 4 år) tills de somnat på kvällen.
    Tazzme skrev 2016-04-20 18:48:24 följande:
    Om man anser att omständigheterna är trygga, miljön säker och situationen OK, så varför inte lämna barnet i fem minuter?? Speciellt om i detta fall sambon kunde sköta pizzahämtningen mycket snabbare och smidigare.
    Okej, barnet tyckte det var tråkigt att sitta själv och grät. (Knappast grät barnet av rädsla. Tror inte att ett tryggt barn gråter av rädsla genast för att mamma eller pappa går bort en kort stund, snarare irritation eller tristess) Men ja, barn gråter ofta för att de har tråkigt och inte får som de vill, inte får se på tv eller inte vill sova etc. Gör ni då alltid era barn till viljes också i dessa situationer?
    Varför skulle en 1-åring inte kunna gråta av rädsla när den blir lämnad helt ensam? Det är väl snarare mycket mer sannolikt än att den gråter av tristess. Att jämföra med att barnet gråter när det inte får se på tv är märkligt.
  • Anonym (inte ok)
    Tazzme skrev 2016-04-20 19:45:15 följande:
    Men, för att förtydliga min tidigare poäng. Visst, dina barn får komma in i badrummet då du duschar. Men hur långa stunder hinner de däremellan vara ensamma? Fem minuter? Tio? Vad kan hända då? I ett hem finns mycket som är farligt. Tror att också i ett hem kan det finnas mer faror för ett barn än att sitta fastspänd i bilen i fem minuter.

    Det som kan hända i en bil är väl just att barnet känner sig rädd och övergivet, och är ledset över att vara ensam där. Totalt onödigt. Jag skulle aldrig lämna min 1-åring utan tillsyn i 5 minuter i huset.
  • Anonym (inte ok)
    Tazzme skrev 2016-04-21 13:33:07 följande:
    Du motsäger dig själv, om du duschar då barnen sover så lämnar du ju dom utan tillsyn. Vad är skillnaden att barnet sover i sin säng utan tillsyn, mot det att barnet sover tryggt i bilen utan tillsyn?

    Jag vet inte ens vad jag ska svara på detta.... Annat än att jag önskar dig lycka till.


    Jag tror inte att jag någonstans har skrivit/påstått att barnet INTE kan gråta av rädsla. Jag vill bara lyfta fram att barnet kan gråta av flera andra orsaker OCKSÅ.

    Och precis som andra, samt jag, försökt poängtera: ingen är väl så hjärtlös att man skulle lämna ett gråtande barn i bilen? Men att om barnet börjar gråta så hinner det nu inte gråta så himla länge innan mamma/pappa kommer, att det tar någon skada av det.
    Jisses. Verkar som att folk läser ens texter här som fan läser bibeln... Skrattande
    Om barnet sover i sin säng så blir det inte ledset av att vara ensamt. Sover det tryggt i bilen kan jag mycket väl lämna det där någon minut. Det som TS handlar om är ju ett vaket barn.

    För mig är det ingen uppoffring att vara med mina barn tills de somnar. Det tar inte så värst många minuter, och är en mysig stund där jag pratar lite med 4-åringen om dagen som varit, och om morgondagen. Sedan somnar hon på ca 3 minuter och jag lämnar sängen. 1-åringen far runt som en vilde i sängen och har jättekul i ca 30 min innan hon slocknar rakt av. Det gör mig ingenting att vara där med henne. Egentid har jag när bägge barnen sover, efter kl 19.30.

    Ett barn som sitter ensamt och gråter i bilen gör det för länge om det så bara tar 30 sekunder innan föräldern är tillbaka (enl mig). Därför skulle jag aldrig lämna ett vaket barn ensamt i bilen, så vida det inte är stort nog att prata med ordentligt. Min 4-åring har jag inga problem att lämna själv vare sig i bilen eller i hemmet. Hon klarar det utmärkt.
  • Anonym (inte ok)
    Johan75 skrev 2016-04-21 13:40:15 följande:
    Fast barnet får ju tröst. Bara inte på en gång. Det kommer få tröst, relativt snabbt, precis som så ofta är med barn. Inget i trådstarten tyder på att pappan hade tänkt ignorera barnets gråt och ledsenhet. 

    Fast för en 1-åring är några minuter ensam och ledsen en evighet.
  • Anonym (inte ok)
    Haskel skrev 2016-04-21 14:50:20 följande:
    Med andra ord, sitter du och vaktar ditt barn, när det sover.
    Eller hur i helsike undviker du annars att barnet kan vakna, och vara ensam i 30 sekunder???
    Menar du i hemmet? Ja, jag "vaktar" min sovande 1-åring med babywatch. När jag lägger mig för kvällen samsover vi. Jag har hittills inte lämnat henne ensam sovande i bilen heller. Skulle jag någon gång göra det skulle det vara för att typ betala bensin, vilket inte borde ta mer än någon minut.
Svar på tråden Överreagerar jag på sambon?