BF Januari 2017

Här är också vissa rörelser bebis gör gör skitont rent ut sagt! Vet inte om den nästan skall komma ut genom magen eller ryggen!

Åå magsjuka är väl ingen höjdare att få nu! Hoppas du klarar dig från det. Förstår din känsla då jag själv får ont eller kramp i magen när jag hostat typ å trycker på vid nr2. Så ja hur känns det inte då om man skall spy..

Här har tuttarna börjat ömma rejält å gör ont. Å de droppar från dom nu med om man trycker till där..

Åh jobbigt med den frågan..
Ni berättar nog när ni fått bebisen liksom

Min killes mamma ringde igår och blev orolig när han inte svarade..
Hon trodde vi var på bb..
Så ja man får väl vänja sig vid den frågan antar jag..
13 dagar kvar til bf för mig..
Sov riktigt dåligt inatt, sov 3 timmar sen vaknade jag av killens alarm på mobilen tjugo i sex..
Men lyckades somna om några timmar iallafall..

Usch för kräksjuka, hoppas du klarar dig <3
Jag får också riktigt ont av en del sparkar, speciellt när bebisen sparkar neråt, det är ju nästan så man tappar andan..

Vi har två intervjuer idag för vem som ska bli min vikarie, men det är nog rätt spikat vem det blir, så får väl lära upp henne denna veckan, så jag vet inte om jag är ledig nästa vecka eller om jag behöver jobba då med...
Jag har känt mig väldigt pigg innan, men nu börjar jag känna mig rätt trött och det hade ju varit skönt att kunna vila upp mig lite innan bf så jag har lite energi när det sätter igång..

Idag har ja känt mig allmänt nere. Har börjat få förvärkar som inte alltid är allt för sköna precis. Å trött som bara den idag. Har somnat i.fm å em sittandes upp i soffan i en timme bägge gångerna.

10 långa dagar kvar nu om inte bebis vill ut tidigare. Men just idag har jag känt mig trött på att vara en gravid val :-S

Jobbigt med tröttheten..
Jag är också ganska trött på att känna mig osmidig och som en sköldpadda som hamnat på rygg typ

Jag kände som svag mensvärk igår på sen kväll/natt..
Men jag vet inte hur starka förvärkar ska vara, kommer inte ihåg hur det kändes förra gången..

Ja du har verkligen försökt allt
Men bebisen kommer när den själv vill

Jag hade lite ont i natt, kändes som mensvärk men nu känner jag ingenting..
Men min bm tror jag kommer få tidigare, får se om hon har rätt..

Ja, man får njuta sista tiden så gott det går, jag kommer ihåg att jag saknade sparkarna efter dottern var född, det är så mysigt att känna när barnet sparkar tycker jag

Åh skönt med sista jobbdagen
När är det du är beräknad?

Jag började lära upp min vikarie idag, känns riktigt bra..
Hon har erfarenhet av detta jobbet sen tidigare och är social och trevlig
Men ska jobba Måndag också, sen får jag se om hon känner sig så pass redo för att sitta här själv

Jag tror också jag kommer tycka det är segt att vara hemma, speciellt eftersom man är van att jobba hela dagarna..

Åh jobbigt att inte kunna sova!
Jag har haft några nätter nu med hyfsat regelbunden sömn..
Minus lite toabesök då haha

Ja det känns så bra, världens goaste tjej som är snäll, trevlig och proffsig så känns helt okej att lämna över till henne.
Men känns samtidigt lite konstigt och vemodigt att gå hem idag och inte gå till jobbet imorgon..
Samtidigt som jag är tacksam och lättad att vi äntligen fick tag på en vikarie, snacka om sista minuten
Jag har suttit med henne några timmar idag med, så ska väl gå hem snart..

Min bm tror ju som sagt att jag kommer få innan den 18/1 då jag har en tid hos henne, men inte känt något tecken på att det skulle vara på g..
Den 22/1 är jag beräknad enligt rul

Jag vilade lite igår på kvällen, och i helgen så fick jag vila helt då killen tyckte jag skulle ta det lugnt och inte anstränga mig

Ja det är ju imorgon

Men känns konstigt att det skulle sätta igång bara sådär från ingenstans

Men som sagt får se..

Ja verkar vara en del med bf i slutet av Januari..

Jag hade tänkt tvätta kläder o diska nu när jag slutade tidigt idag men orkade inte så hamnade i soffan istället haha

Ja det gör ju inget om barnet föds innan den 24/1 den är ju färdigutvecklad nu

Hoppas vi slipper gå över tiden, det är nog riktigt segt!!

Idag var jag på sista besöket hos BM. På fredag är dagen med stort Det här för oss! Samtidigt som jag längtar dit å hade tänkt ta det lugnt innan dess så har man fått ett annat problem.

Usch har fått en riktigt stor yttre hemorrojd. Fyfarao va ont å jobbigt! Igår trodde ja att jag skulle dö av smärta ju. Aldrig haft förut men jävligt vanligt vid graviditet. Så ja hoppas den kan dämpa sig lagom till fredag. Vill inte ha allt för stort besvär av den när man ska snittas å också börja blöda där nere igen..

Idag fredag var det ju tänkt att det skulle vara dagen med stort D!

Men så sent i onsdags em började ja känna mig allmänt konstig, men trodde det berodde på att ja började bli nervös inför fredagen. Skrev upp allt vi skulle göra på torsdagen såsom handla åt barnvakterna mm så vi kunde få torsdagen att gå.

Tiden gick på onsdag kväll å sambon somnade runt halv elva. Ja låg å började känna att det känns väldigt annorlunda i magen. Tiden gick mot midnatt å det lugnade sig inte. Tänkte då att jag går upp å tar en alvedon så kanske det lugnar ner sig.

Å när jag skulle vrida mig ur sängen kände jag att trosorna blev lite blöta. Så när jag reste mig å började gå så gick vattnet! Det började forsa rejält samtidigt som jag började spy och känna mer värkar.

Min sambo flyger upp som en yr höna å undrar vad som händer å vad han skall göra! Ja hans första barn å det var ju inte tänkt att det skulle bli såhär så det var ju jag som fick börja med att lugna ner honom å inte tvärtom

Bad han ringa förlossningen å ja vi var välkomna in. Å barnvakten skulle ju inte komma förrens torsdag kväll så fick plinga på hos grannarna som fick ta hand om. De 2 andra hemma..

Det var skönt att det inte vart någon trafik ute på natten. För värkarna var inte roliga samtidigt som. Jag började bli nervös då detta vart ju inte planerat att det skulle börja såhär. Det gick undan till förlossningen iaf. Kom in å de ville först se en binda om det verkligen var vattnet som gått, men ja där vart ingen tvekan inte! På med att kolla kurvan å se hur mina värkar var. Undersökte mig å hade inte öppnat mig något så fick spruta bricanyl för att försöka avta värkarna så jag kunde vara först kl 8 på torsdag morgon för ett snitt. Var väl inne runt 01-01.30 på förlossningen å bricanyl hjälpte inte mot värkarna. Fick morfin mm också å fick kolla mig regelbundet så ja inte öppnat mig. Men jag har en tendens att verkligen spänna å sträva emot när kroppen får smärta. Så ja fick stå ut med värkarna till kl blev 8. Då fick jag in ryggmärgsbedövning å snittet kunde göras, dock ett helt dygn innan planerat

Så ut kom en tjej som var hela 49cm å 4580g kärlek

Ja det där är ju nackdelen när det är första barnet. Att man har inget annat som gör att tiden går lite fortare.

Men annars försöka göra sådant som behövs kanske som man känner att man inte kan göra sen den första tiden. Träffa vänner mm för att få tiden att gå.

Stort grattis! Vilken dubbellycka!

Här gav jag upp amningen i lördags, då hade ja ammat helt i 9dagar men hade bara frossa, ont i huvudet å ont så jag kände att nä ja vill vara en glad mamma.

Var första barnet jag kunnat amma så, så självklart ledsen å besviken på mig själv att det inte gick längre.

Enligt min bm så är procentuellt liten chans att man går över två veckor och blir igångsatt.

Har du kollat möjligheten för hinnsvepning? Min bm ska göra de på besöket jag har 8 dagar efter bf.

Lycka till i morgon.. Tycker ju din bm borde kunna kolla om du ser redo ut och i så fall göra en svepning..

Nu är väntan över för vår del..

Igår 30/1 20.52 föddes en tjej

Blev snitt efter att ha varit öppen fullt i fyra timmar..

Fick hur bra bemötande som helst av personalen på förlossningen..

Nu är vår bebis snart tre veckor, så lite sent att meddela födelsen kanske. Men liksom fernandasmamma blev jag snittad (urakut, alltså nedsövd tyvärr) efter att ha varit helt öppen flera timmar. Hade en fruktansvärt usel barnmorska under utdrivningsskedet och en traumatisk upplevelse av de sista timmarna, men försöker tänka på barnmorskan som hade skiftet innan istället. Op-teamet gjorde också ett jättebra jobb även om jag inte minns dem speciellt väl.

Vår son föddes 11 jan på förmiddagen, 4430 g och 50 cm, så en riktigt trind liten kerub. Han hade fullt med hår som börjar bli långt i nacken. :) Otroligt gullig, tycker vi naturligtvis, 

Jag skulle inte rekommendera tidig igångsättning, för er som börjar bli trötta på att vänta. Är man överburen har man ju inget val men om jag kunnat ta tillbaka min igångsättning i vecka 39+3 så skulle jag gjort det på en sekund. Min förlossning tog två dygn och slutade som sagt med katastrofsnitt för att värkarna var för svaga. Det gjorde ONT att vara öppen 10 cm i 3½ timmar kan jag säga, men det värsta var att jag fick panik. Det är jobbigt att tänka på. Hade förlossningen fått starta av sig själv hade jag kanske sluppit allt jag var tvungen att gå igenom för att träffa vår lilla unge. Allt är ju självklart värt det i slutändan men det var ledsamt att inte få se honom förrän två timmar efter operationen.

Amningen funkar fortfarande dåligt pga snittet också, det börjar bli bättre nu men det går väääldigt långsamt. De tilläggsmatade honom från det att jag var sövd och sen var det kört, han ville inte amma, det var för jobbigt och han blev bara arg. Så det är jag också ledsen för. Fick ingen riktig hjälp på BB, mest en massa pikar och kritik för att jag inte satt med ungen till bröstet dygnet runt och kämpade med amningen. Han sov ju jämt! De ställde in en pump på rummet men det kom typ tre droppar på en halvtimme varje gång jag pumpade. Hyrde pump när jag kom hem men tre veckor senare pumpar jag bara ut en tredje- eller fjärdedel av vad han får i ersättning per matningstillfälle, alltså 20-30 ml. Vet inte vad han suger ut men det är iaf alldeles för lite för att han ska bli mätt. 

Hur som, han gillar iaf att amma numera (äntligen!) och kan tänka sig att göra det några ggr om dagen. Det är segt att både amma och blanda till flaskor till varje matning - på nätterna gör vi oftast bara en större flaska för att slippa ilsken hungrig bebis och få lite sömn - men han bryr sig ju inte utan tycker bröst och ersättning är lika gott. Och det är ju huvudsaken, att han är nöjd och växer. Men jag är hyfsat avundsjuk på alla som bara börjar amma på en gång utan problem, och även på alla som fått se sin bebis födas. Jag var så zonkad efter uppvaket att jag minns inte ens de första fotona jag tog på min sambo när han matar bebisen med kopp, det var nog drygt två timmar efter snittet. Att han fick vara med och klippa navelsträng och ta foton när barnet vägdes och sätta på hans första blöja medan jag var sövd, det är deppigt. De kom in med en välkommen till världen-bricka med fika till bara honom. :( Världens deppigaste bricka. Men då sa han till att de fick komma in med en när jag vaknat också, fatta eländigt att sitta där och fika själv medan mamman till ens barn är medvetslös. 

Åh tack <3

Idag får vi åka hem, känns lite konstigt och overkligt

Kram

Det är snart din tur! Brukar oftast tyvärr dra ut på tiden vid första barnet. Men tror säkert det sätter igång innan igångsättning

Det är inget kul när man inte kan sova något märkvärdigt. Speciellt när man vet att man behöver krafter! Men jag håller tummarna att det snart blir bebis å att du orkar <3