• lillepitbull

    Gör jag rätt som avlivar min hund?

    Hej!

    Jag har en treårig pitbullpojke som är världens goaste hund. Han är tillgiven, väluppfostrad och snäll, mot sina egna, sin flock, de han litar på. Världens bästa hund mot oss.

    Men!

    Han har gjort utfall mot barn, vuxna, äldre, yngre.. senast i lördags mot en treåring. En treåring han känner sen innan och som det gått så bra med, morrade han helt plötsligt åt och var på väg att anfalla mitt i leken. Som om han får för sig något och ska bitas. Detta hann stoppas tack o lov. 

    Tidigare har han gjort utfall mot barn ute, främmande barn, mot vuxna eller andra hundar. Det räcker med att någon tittar på honom så drar han ifrån sig världens avgrundsmorr som en varning och kastar sig ut i kopplet. 

    Han lät min svärfar gosa med honom när vi mötte honom ute på gatan och klia honom och han var jätteglad, tills att helt plötsligt få för sig nåt, morra och bita honom i handen. Om än dock inte så hårt men ändå!

    För ett år sedan var jag ute med mina två hundar och två barn i 6 årsåldern kom fram och ville klappa, de fick klappa min andra hund som är genomsnäll och älskar allt och alla. Men när jag tittar bort i två sekunder flyger denna ovan nämnda herre ut i kopplet och knuffar omkull ena barnet med framtassarna i bröstet så han flyger omkull baklänges. Inte för att leka utan man hör att han e arg och gör ett utfall.. 

    Jag går sönder och samman just nu! Vi väntar barn i september och nu har vi bestämt oss för att avliva honom, har en tid i morgon. 

    GÖR JAG RÄTT? Jag älskar honom så jävla hårt och han är så snäll när han är med oss.. men jag kan inte ha en hund som jag inte kan lita på när det snart finns en skör liten bebis med oss. Och andra barn i bekantskapskretsen. Han är så otroligt oberäknelig. 

    Han är så kärlekskrank och mår rent ut sagt svindåligt när han inte får va med,. Han är väldigt egoistisk och ska ta allt från får andra hund, vara nummer ett, går emellan när man ger den andra hunden uppmärksamhet osv.. kan inte va i soffa eller säng för då spöar han den andra hunden om han också vill va med.. och det rejält. 

    Gör jag rätt som tar bort min älskade hund? Skulle han omplaceras så tror vi inte han klarar det psykiskt då han är väldigt fäst vid mig. Då jag varit hans stabila stjärna hela livet, då mitt ex jag skaffade honom med misshandlade mig ordentligt. Jag undrar om han kanske fått nån knäpp pga det.. alla bråk och skrik, alla slag, allt som slagits sönder.. 

    Han hade en syster som jag också tagit hand om men hon var snäppet värre, hon attackerade från ingenstans i sömnen. Vi tror hon hade något som heter rage. Hon lever inte idag.

    Min hund har nog inte rage men jag känner igen tendenserna även om de är mycket mindre än systern. 

    Mitt hjärta gör så ont och jag kan inte förstå att han ska dö.. i min famn.. i morgon.. 

  • Svar på tråden Gör jag rätt som avlivar min hund?
  • Anonym (hundens rätt till liv)

    Oj min text blev gråmarkerad men läs i den så finner du vad som är skrivet av mig

  • Anonym (hundens rätt till liv)

    ag hade exakt den här situationen själv för 2 år sedan. Samma händelser. Miljön för hunden var fel, han blev stressad av folk som kom fram, bet o gjorde utfall. Jag blev stressad av att han var sån med. Alla runt sa att han var inte normal men han var så go med oss ägare. Vad gjorde vi? Vi skrev en blocketannons med 100% sanning hur han var, vi sökte ett erfaret ÄLDRE par. Först hörde sig ett oseriöst medelålders par av sig, nån annan oseriös men sen hörde ett äldre erfaret par av sig. Idag lever han gott med dessa hundvana människor, domär en bättre flock än vad jag nånsin kunde vara. . Inga barn eller folk omkring. Prova en ärlig annons innan du gör dödens beslut och skriv vem/vilka som kan passa.ibland är kombon ägare-hund-gener helt fel o då kan det bli så här. Men hopp finns. Hoppas det går bra.

  • fridasfamily

    Hej! Jag har själv en pitbull/Amstaff blandning som fyller nio i oktober.
    Hela hans liv har han varit livrädd för barn han har råkat naffsat till barn som har sprungit fram och klappat honom utan att fråga. Tur gick allt bra han hade såklart kunnat bita hårdare men han är inte sjuk han har bara varit jäkligt rädd för barn. Barn kan vara oerhört oberäkneliga. Vi skulle aldrig kunnat avliva honom för att vi skulle få barn han är vårt allt vi bestämde att satsa allt på att allt skulle lösa sig. 
    När vårt barn väl kom i Maj 2013 så var vi jätte nervösa men kämpade för att behålla lugnet vi lät han vara med hela tiden och vara nära. När han kände att vi litade på honom kände det och växte något enormt. Vi var noga med att han skulle få stimuleras och känna sig nöjd. Idag är dottern och han bästa vänner det värmer så otroligt i hjärtat att se dom ligga och sova bredvid varandra. Ge alltid hunden respekt och låt den vara ifred när den vill och inte en bebis som klättrar på den.
    Jag tycker inte ni ska avliva honom ge han en chans till och hör av dig till någon som tar emot hundar som är bra. Tänk om man avlivade människor som var lite nerviga, nervösa eller rädda. Du säger att du älskar honom varför ska du låtsa han dö? Om ditt barn får adhd och blir sjukt jobbig i skolan ska han eller hon låtas dödas då? Hund som barn samma sak tycker jag. 
    Lycka till och hoppas hunden får en till chans


    Sidfot
  • viseversa
    fridasfamily skrev 2016-05-03 18:20:40 följande:
    Hej! Jag har själv en pitbull/Amstaff blandning som fyller nio i oktober.
    Hela hans liv har han varit livrädd för barn han har råkat naffsat till barn som har sprungit fram och klappat honom utan att fråga. Tur gick allt bra han hade såklart kunnat bita hårdare men han är inte sjuk han har bara varit jäkligt rädd för barn. Barn kan vara oerhört oberäkneliga. Vi skulle aldrig kunnat avliva honom för att vi skulle få barn han är vårt allt vi bestämde att satsa allt på att allt skulle lösa sig. 
    När vårt barn väl kom i Maj 2013 så var vi jätte nervösa men kämpade för att behålla lugnet vi lät han vara med hela tiden och vara nära. När han kände att vi litade på honom kände det och växte något enormt. Vi var noga med att han skulle få stimuleras och känna sig nöjd. Idag är dottern och han bästa vänner det värmer så otroligt i hjärtat att se dom ligga och sova bredvid varandra. Ge alltid hunden respekt och låt den vara ifred när den vill och inte en bebis som klättrar på den.
    Jag tycker inte ni ska avliva honom ge han en chans till och hör av dig till någon som tar emot hundar som är bra. Tänk om man avlivade människor som var lite nerviga, nervösa eller rädda. Du säger att du älskar honom varför ska du låtsa han dö? Om ditt barn får adhd och blir sjukt jobbig i skolan ska han eller hon låtas dödas då? Hund som barn samma sak tycker jag. 
    Lycka till och hoppas hunden får en till chans
    Du skämtar? Du tycker ts ska låta sitt och andras barn vara testdockor för hennes hund? OM han nu inte blir bättre? OM han biterihjäl barnet? Vad sähger du då? Och att du ens jämför en hund med ett barn är sjukt det med. Den hunden ska inte vara nära någon unge någonsinn och att ni lät eran barnbitande hund umgås med ert barn säger en del om er också tyvärr.
  • pyssel

    Självklart gör du rätt. Låt dig inte övertalas till något annat även om du är förtvivlad nu. Klart du inte ska hålla på att testa en massa saker och gripa efter halmstrån.


    Alla hästar hemma
  • EnGladPingvin

    Jag hade prövat omplacering till någon utan barn innan jag ens övervägde avlivning. Mina föräldrar hade en hund som var starkt präglad på pappa och som när de fick barn reagerade starkt . Han blev än mer beroende av min pappa och markerade mot alla som kom nära det han ansåg var sitt. Han omplacerades till en person som förstod hundar och det gick jättebra.

    Det du beskriver som egoistiskt är fullt normalt för en osäker hund som försöker markera sin plats i rangordningen. Han mår inte bra, men kan göra det någon annanstans. Jag får uppfattningen när jag läser ditt inlägg att du inte kan så mycket om hundars behov och instinkter (t.ex. när du benämner hundens beteende som egoistiskt). Låt hunden få en chans någon annanstans.

  • ostpaj

    Hoppas nästa treårings förälder som det där skräpet till hund biter har samma förståelse som ni här inne. När barnet står med ett halvt avslitet ansikte skulle jag vilja se mamman eller pappan "men oooj! Stackars hund! Den kan inte må bra! Kanske är sjuuuk, staaackaaars.... :(" Fan, spyr galla bara av att läsa skiten. Hade en såndär idiothund kommit nära mitt barn och så mycket som tittat snett på henne hade det blivit en spark rakt mot huvudet utan att blinka. Hade den fortsatt hade jag förmodligen vridit nacken av den där och då på plats. Fan vilka tama jävla människor det finns!

  • Anonym (bigno)

    Du verkar inte så insatt i hundars psyke och beteende och rekommenderar dig att istället försöka hitta nya ägare. Som någon längre upp skrev, sätt ut en helt ärlig annons, var kräsna med vem som får honom, acceptera bara människor som bor lugnt och inte har barn eller liknande. 

    Avlivning är sista alternativet och inget man gör bara för att man själv kanske inte är bäst lämpad för djuret. I fortsättningen hoppas jag att du antingen skaffar enklare arter till husdjur eller åtminstone enklare+mindre hundraser för det är inte okej att hålla på och avliva djur till höger och vänster när man inte lyckas uppfostra dem. 

  • Anonym (Klara)
    ostpaj skrev 2016-05-03 20:26:37 följande:

    Hoppas nästa treårings förälder som det där skräpet till hund biter har samma förståelse som ni här inne. När barnet står med ett halvt avslitet ansikte skulle jag vilja se mamman eller pappan "men oooj! Stackars hund! Den kan inte må bra! Kanske är sjuuuk, staaackaaars.... :(" Fan, spyr galla bara av att läsa skiten. Hade en såndär idiothund kommit nära mitt barn och så mycket som tittat snett på henne hade det blivit en spark rakt mot huvudet utan att blinka. Hade den fortsatt hade jag förmodligen vridit nacken av den där och då på plats. Fan vilka tama jävla människor det finns!


    Jag tror inte att någon här vill att ett barns ansikte ska slitas av, men även om man har en hund som markerar eller t.o.m. gör utfall så finns det saker man kan göra för att denna hund aldrig ska få chansen att skada någon. Men det krävs förstås tid, kunskap och tålamod och det kanske inte TS har, men någon annan kan ha det. 

    Det är inget ovanligt egentligen att hundar (av alla möjliga raser) någon gång under livet biter eller gör något som kan skada t.ex. ett barn. Oftast beror det på något som går att åtgärda om man vet vad man håller på med och har de resurser som krävs. Hundar brukar inte vara mördarmaskiner som bara gillar att skada för att det är kul eller för att de njuter av det. De är ju inte människor, liksom.
Svar på tråden Gör jag rätt som avlivar min hund?