Min man avskyr mitt barn

Min man är enormt arg på och vägrar träffa mitt barn.

Barnet, som är i tonåren, bor inte hos mig.

Jag skriver här för att få råd om hur jag ska förhålla mig och få det att funka ändå, på bästa sätt.

Min man tycker inte att mitt barn lever på ett bra sätt, utan destruktivt med både inblandning av droger och en havererade skolgång m.m.

Att barnet ifråga inte gör något för att förbättra sin situation eller tar emot hjälp.

Min man vägrar bokstavligen att vara i samma rum som mitt barn. Och ska jag träffa barnet får jag göra det, men planera så att maken slipper vara med.

Jag pratar inte om mitt barn med min man, för så fort namnet förs på tal, blir han upprörd.

Jag kände sist vi pratade att jag är genuint ledsen för att han tycker så illa om mitt barn och det känns riktigt dåligt.

Men det känns som vi har kommit till en återvändsgränd vad gäller detta. Min man vägrar att träffa mitt barn, vilket också försvårar familjehögtider o.s.v. samt mina andra barns umgänge med sitt storasyskon.

Tips?