Fick mitt erkännande

Har sedan innan jag blev gravid vetat att ett kejsarsnitt var enda valet för mig. Har aldrig haft några problem att förstå det själv men vissa andra har haft jätteproblem att förstå detta. Allt jag läst om förlossningsrädsla har förmedlat känslan av att jag skulle vara ett kontrollfreak eller ovanligt smärträdd, "emlagenerationen".

Idag när jag fick mitt snittdatum sa läkaren att det inte är tal om att jag ska genomgå en vaginal förlossning, "det kommer inte du att klara."

Först blev jag nästan förnärmad men sedan översköljdes jag av en våg av lättnad, nej det hade hon rätt i. Det är ju precis det jag försökt förmedla till folk både IRL och på forum som detta. Kändes som en upprättelse på något sätt, nej det handlar inte om att kontrollera förloppet utan om hela mitt liv och min anknytning till mitt barn. Är så tacksam att hon sa det rätt ut och vill nog bara säga det till andra. Bara för att du är kvinna betyder inte det att man automatiskt kan föda barn, vissa rädslor är mycket befogade och gör barnafödande till något mycket farligt.