Fira högtider/födelsedagar i "ny familj"

Om du bara visste hur många gånger jag har tänkt just så.....
Att de leker familj, trots att de båda nu har nya i sitt liv.
Det har gjort ont att inte ens vara medräknad. Att inte ens få frågan om man vill vara med. Att det planeras familjesammankomster med den gamla familjen, precis som om jag inte finns eller att de aldrig har skilt sig.
Vem blir jag då?

Tänker du att det beteendet, eller de valen han har gjort är synonymt med en "parrelation" med henne? Jag har känt att jag tycker så nämligen, men inte vetat om det är jag som är för känslig?
Ja. Jag har vid upprepade tillfällen talat om hur jag känner.
Jag vill bara vara säker på att jag inte trampar varken honom, henne eller barnen på tårna. Jag vill ingen något illa och vill heller inte tvinga på dem mitt tyckande, men det har varit svårt att hantera när jag själv blir väldigt ledsen över att inte vara medräknad.
Varje gång jag har påtalat hur jag känner säger han att han ska göra allt han kan för att tänka in mig. Tyvärr har han misslyckats med det ändå...
Det är så många gånger jag har känt att han väljer henne före mig.
Han säger att det handlar om barnen, men det håller jag inte med om.
Ska jag bara vara någon perifer person som de inte riktigt ska räkna med?

Nej. Hennes nye är inte heller med. Då tror jag att min partner inte skulle komma dit eftersom det var den mannen hon var otrogen med. Det är bara "den första familjen" vid dessa tillfällen.

Jag har en förhoppning om att han har lyssnat den här gången och kanske är villig att kompromissa kring någon utav punkterna jag har nämnt för honom.
Jag vill inte förstöra något som de har tillsammans med barnen, men jag vill samtidigt att han klarar av att ta tydligt avstånd från att låta henne diktera villkor och jag vill inte heller komma in och diktera.... Jag vill att han ska känna efter och välja hur han vill ha det. Vad han mår bra av.
Jag vill ju vara det självklara valet för honom. Jag vill att han ska välja mig, för att det är mig han vill vara med! 
Och det är klart att det smärtar mig att han då har valt henne, trots att han säger att det är mig han älskar och vill dela livet med.
Jag får inte ihop det i mitt huvud. 

Jag har frågat precis det
Det värsta är att han säger rent ut att han inte kan ge mig ett bra svar till varför han väljer som han gör. 

Jag hoppas att det inte blir någon mer gång nu, men OM det blir det igen så har jag tänkt att göra precis så. Att be honom återkomma när han vet svaret.

Tack snälla för dina tankar!

När det gäller ekonomin så var det faktiskt så att båda deras löner gick in på samma konto och de betalade varsina uppsättningar räkningar från detta konto, tyvärr. I tre år efter skilsmässan.
Eftersom det är så stor skillnad på deras utgifter (och löner), med bl.a. hennes hyra som är så mycket högre så innebar ju det att han betalade delar av hennes uppehälle.
Trist, tycker jag, eftersom det efter 3 års tid rör sig om ganska så saftiga belopp och det påverkar ju de möjligheter vi har framåt om man ska vara krass. Dock kan man väl också argumentera att han kanske inte hade sparat pengarna ändå...men det tror jag att han hade, för han unnar sig inte så värst mycket.

Jag tycker absolut att man ska kunna fira tillsammans om man vill det och det funkar MEN att jag inte ens är påtänkt vid ett sådant firande tycker jag känns väldigt tråkigt. Jag har INTE varit inbjuden att delta. När lillemans kalas hölls den där söndagen visste jag inte ens om kalasets existens.... 

Det har gjort mig otroligt ledsen.

Jag hoppas att det kan bli som du säger. Att jag kommer att känna mig bekväm med att hon kommer till hans födelsedagar (barnens är en självklarhet!) men just nu känner jag mig inte trygg med att han tycks välja henne framför mig....
Jag behöver tid att få känna att jag och de minnen han och jag kan skapa tillsammans är viktigare för honom, innan det är möjligt att ta in henne igen.
Om varken han eller hon kan förstå det så tror jag inte att jag orkar satsa mer....

Det där med ekonomin är ingenting jag ältar. Jag håller helt med dig kring det. Det behövde jag bara "stå ut med" i drygt ett år av vårt förhållande och nu är det avklarat. Det är lätt att släppa för det rör sig bara om pengar.
Men skälet till varför han har valt att göra så förbryllar mig. Och det funderar jag över.

Att hennes nye går med på att inte heller vara medbjuden har jag också funderat på mycket. Kanske har det att göra med att han har dåligt samvete för att han har "snott" min partners fru? Kanske har han därför lite överseende med detta. Jag vet faktiskt inte.

Det är verkligen något i min partners och hans exs upplägg kring allting som får mig att fundera....

Verkligen, stort tack, för att du tar dig tid att "älta" med mig. Jag är verkligen tacksam, för ibland känns det som att man själv är tokig....:/

Ojdå....
Nej. Det skulle jag nog inte säga du.

Jag svarade alltså inte på din fråga utan på påståendet om hur han behandlar mig.

Jag hoppas att det kan bli annorlunda nu, framåt i tiden....

Det verkar som att han har lyssnat nu och tänker ändra på saker.

Men jag vet ju inte, för det har han sagt vid två tidigare tillfällen också utan att det blev så.

Nu har det inte funnits några tillfällen när exet och jag "ställs mot varandra" på ett tag, så jag vet ju inte hur han kommer välja.

Så klart att jag är rädd. Jag vill inte bli bortvald till förmån för henne igen.. .