Ellencassandra skrev 2017-08-29 11:59:30 följande:
Jaa hoppas det! Man har ju väntat tillräckligt länge.
Jag har varit rätt lugn enda tills igår. Nu har jag så ont i magen av oro. Ska träffa läkaren om några timmar å gå igenom allt. Men jag e så nervös för allt! Hur ska det gå med sprutorna? Tänk om äggplocket infaller då min pojkvän e bortrest? (Han måste åka iväg med jobbet två tre dagar) så vi måste vänta ännu e månad? Tänk om han inte klarar å göra spermaprov igen? Massa såna tankar har jag. Plus att jag är svin nervös över att berätta för chefen.. för har kommit fram till att det är det bästa. Om hon tar det bra såklart xD
Jag förstår din ångest. Trodde också att det skulle gå naturligt i å med att vi för sex år sen blev gravida (men gjorde abort) :/ det är läskiga tankar. Men vi får inte ge upp än och får tänka att ivf har hjälpt så otroligt många. Vi får hoppas att vi har turen att bli en av dom <3
Åh jag förstår dig, jag har exakt samma tankar!
Min chef har vetat från förra året att vi försöker skaffa barn, så hon är väldigt införstådd med hur vi mår och hur hösten kommer bli. Jag vägrar acceptera att hon inte tar det bra, så jag har varit väldigt tydlig och även hård mot henne från första stund. Jag har sagt att det här är livsnödvändigt för oss för att vi ska må bra. Har även gjort henne införstådd med att jag kommer enbart tänka på mig själv i höst och att hon får acceptera det.
Hon har nog inte vågat annat än hålla med mig för att jag har varit så fruktansvärt bestämd :p men det är skönt, jag är alltid en sån som gör allt för alla andra, men jag har bestämt att det är vår höst och nu är det alla andras tur att göra allt för oss! (Det låter kanske egoistiskt)
Men det måste ju vara vår tur snart! Ska bli intressant att få följa dig och din resa :)
