Hur ska jag få min man att förstå att mammaledighet är en dygnet runt sysselsättning?

Jag diskar och tvättar såklart inte varje natt men just denna kväll hade min man lagt sig utan att ta reda på disken och ingen av oss gillar att vakna till ett kök fullt av disk så det var lika mycket för min skull som jag tog undan disken när jag ändå var vaken. Tvätta på nätterna har varit ett ganska bra sätt att få vår son att sova, han verkar gilla ljudet ????

Jag förstår att situationen framställer honom i sämre dager och just denna händelse gjorde mig både ledsen och förbannad, jag kan säga ifrån men vill samtidigt inte bråka så vår son vaknar. Och inte heller inför honom såklart. Det finns ju såklart andra sidor som gör att jag lever med honom. Men det vore intressant att höra hur andra gör? Tar ni mammor som är hemma alla hemmasysslor eller delar ni och isf hur?

Hade jag varit som dej hade jag ändrat såhär:

Du är ledig tis, ons, tors, fre. Då är du huvudansvarig för det ni kommit överens om (vad som ingår när man är FL).
Han är ledig lör, sön, mån. Då är han huvudansvarig för EXAKT samma saker.

Det innebär att han är bara borta 1 dag från jobbet förutom helgen. Men att han får nästan hälften av ansvaret.

Vi delar nog lika med disken skulle jag gissa. Men jag lagar oftast all mat och dom gånger jag inte tar disken är det för att jag nattar vår son. De gånger min man inte tar disken är för att han sätter sig i soffan och återhämtar sig. Jag tror att han ser det som en jämn fördelning för att vi tar disken lika mycket. Han ser inte alla sysslor som en utan verkar värdera syssla för syssla...

Det var ju hans reaktion när det fanns disk som gjorde mig så ledsen.

Vi har diskuterar fl innan men han förstår fortfarande inte vad det innebär att vara föräldraledig. Han lägger väldigt mycket betoning på "ledig", dvs tycker att jag är hemma hela dagarna och därmed ska fixa hemmet medan han jobbar. Det var inget vi diskuterade i detalj innan, för mig är det en självklarhet att man hjälps åt med allt och det fanns inte en tanke på att han skulle bete sig såhär. Jag skulle säga att vi var mycket mer jämställda innan vi fick barn.

Precis! Jag ammar och självklart är det smidigast att jag tar nattning och vakna nätter. Det tillfällen jag nämnde då min man har nattat slutar ju ändå med att jag lite senare får göra om hela proceduren. Vill ju bara undvika att det står massa hemmasysslor och väntar på mig för att min man sitter och återhämtar sig och tycker att vi ska hjälpas åt med disken, dvs jag ska hjälpa honom. Det trevligaste är ju om man tillsammans fixar alla sysslor, vad det än nu må vara, och sen får lite tid tillsammans för att vårda relationen också.

Dom gånger vår son "tjutit som en siren" kan räknas på en hand. Han gråter inte men behöver hjälp för att komma till ro och skulle jag inte göra det skulle han nog skrika. Jag tror aldrig att man kan ge ett barn för mycket kärlek och jag klagar inte över att ta hand om honom på natten, eller någon annan del av dygnet heller. Jag vill bara ha förståelse för att det inte är en semester att ta hand om ett barn.

Är din åsikt då att jag ska vara uppe på nätterna för att hinna ta hand om hemmet? Förutom de stunder jag redan är vaken med sonen. Bara intressant att veta...

Vi är nog bägge i behov av återhämtning. Han åker till jobbet mellan 08-09 på morgonen, kommer hem kring 19 och lägger sig (och sover hela natten) mellan 23-07. Han får alltså 8 timmars sammanhängande sömn, då tycker jag inte det är mer än rätt att vi hjälps åt de 4 timmar om dygnet som han är hemma. Självklart jobbar han inte lika länge och ofta på helgerna men någon timme blir det ofta.

Tack för jättefina förslag av (Man 40)! Roligt att läsa :)

Till de mindre konstruktiva kommentarerna kan man skratta... Att jag hinner med att sitta här kan förklaras med att:

1. Jag klarar av att ha mobilen i ena handen samtidigt som jag ammar min son eller leker med honom på golvet. Lämnar jag rummet för att t.ex ta hand om disken eller duscha så strejkar han däremot.

2. Det är mitt första besök på Familjeliv och att sitta såhär varje dag skulle inte funka men just idag valde jag att prioritera det framför alla hemmasysslor, känns riktigt bra ;)

Ni som inte har egna barn eller själva varit föräldralediga behöver inte kommentera. Som Man40 skriver, den som inte varit hemma med barn kan inte förstå. Jag trodde jag skulle hinna med att jobba några timmar om dagen, haha, fick planera om ganska snabbt.

Visst jag har satt mig i situationen själv, men om alternativet varit att inte skaffa barn så är jag ändå glad för det jag har och min situation. Jag ville bara höra hur andra gör vilket jag fått göra. Tack för det!

Fast det behöver inte vara så. Min man och jag har också en traditionell uppdelning utåt sett eftersom han inte heller "kan" vara föräldraledig då han inte har någon SGI ännu, så han drar in alla pengar och jag tar inte ut någon föräldrapenning under första året för att spara dagar och kunna jobba deltid med uttag av fp för att fylla upp och skydda min heltids-SGI när jag går tillbaka till mitt jobb.

Vi är gifta utan äktenskapsförord, har gemensam ekonomi och vi ska köpa hus tillsammans, så det han tjänar kommer ju mig till del så jag behöver inte gnälla över att få in mindre pengar. Eventuellt kommer vi pensionsspara extra till mig också och skriva papper på att de pengarna är bara mina, men inte i något traditionellt pensionssparande för vem vet om det kommer kollapsa. Jag gör ändå inte mer i hushållet än han och han har inga problem med att "förstå allt". Han var jämställd före vi fick barn när båda jobbade heltid och är det fortfarande. Sådana män finns, precis som det finns kvinnor och män som gör ett medvetet val att jobba deltid och har försökt täcka över hålet ner i kvinnofällan så gott det går .