Hur ska jag få min man att förstå att mammaledighet är en dygnet runt sysselsättning?
Jag bara beskriver min verklighet. Jag hade OERHÖRT mkt tid över när jag var barnledig och jag hade ofta rätt ....ja tråkigt! Lycklig som en lärka..................men lite uttråkad stundtals. Jag är en person som är väldigt organiserad och jag kunde inte sysselsätta mig med tvätt av små babykläder i timtal (T EX) Vi hade tvättmaskin i bostaden och det tog max fem minuter att lägga in babykläderna och trycka på "start"
Jaja, det går fort att sätta på en maskin tvätt, men sen ska tvätten hängas också.
Alltså, att inte kunna förstå att alla är olika och har det olika är så jävla märkligt för mig.
Min första dotter var superenkel och nöjd för det mesta, jag hann med det massor hemma. Städade och lagade mat varje dag utan problem. Men jag fattade ju att inte alla hade det så.
Andra barnet, kolik, skrik och missnöje jämt. Kunde inte sätta ner henne ens fem minuter utan det var bära, bära, bära som gällde. Inte i sele eller sjal. Sov gjorde hon endast i en rullande vagn, utomhus. Städa eller fixa whatever hemma var knappt att tänka på.
Tredje ungen, nåt mittemellan, hinner fixa en del men långtifrån allt.
Man kan väl för fan inte utgå ifrån att bara för att man själv hade hur mycket tid som heeeelst så borde andra ha det också.