Besvikna bonusbarn
Anonym (-) skrev 2016-08-15 08:08:32 följande:
Egentligen borde ju pappan ha tagit med sig sina äldre (antar att era gemensamma är små?), på en semester för bara de tre.
Inlägg från: ungbrunett
|
-
Varför då? Varför inte alla tillsammans?
-
Knappast ts problem huruvida barnens mamma gör saker med dem eller inte. Kan pappan inte ha semester med sina barn så kan han inte. Inte ts problem.Anonym (förstår barnen) skrev 2016-08-15 13:52:48 följande:
Jag förstår ändå barnen, om man inte får göra något roligt på hela sommarlovet är det verkligen en trist känsla när man kommer tillbaka till skolan. Sen beror det på om de gjort nåt kul med mamman också tycker jag. Om de varit på en rolig resa med henne eller bara fått vara hemma där med.
Tonåringar är ganska stora, så jag tycker ni kunde pratat med dem lite mer ingående om att ni gärna vill resa också, men att ekonomin inte tillåter i år.
Sen det där uttalandet om de små barnen, typisk sak som en tonåring kan slänga ur sig. Han ångrar säkert att han sa det innerst inne, men vill nog inte erkänna det. Om det var en engångsgrej så skulle jag bara låta det passera.
-
Fast ts har ju inte skaffat de äldre barnen, det är ju ts mans barn. Så visst, om man har din åsikt att man ska vilja göra saker hela tiden med sina barn som man skaffar så är ju det okej, men då ska man ta ut det på den berörda. Ts har således ingenting med saken att göra, det är mannens sak.Anonym (Halebop) skrev 2016-08-15 19:07:07 följande:
Ja, jag tycker att dina bonusbarn har rätt. Varför skaffar man barn om man inte vill göra roliga saker med dem? Att åka till ett äventyrsland en dag en sommar är inte för mycket begärt. det var inte tre veckor på Maldiverna.
Tyvärr har jag växt upp med liknande snåla föräldrar. Nej viss, de hade inte mycket pengar, men som vuxen har jag fortfarande svårt att ta att de kunde röka, ha flera bilar och hundar men banne mig aldrig göra roliga saker med oss.
Kom ihåg att man blir en familj genom att göra roliga saker tillsammans.
Du blev arg för att du vet innerst inne att bonusen har helt rätt.
Menar du att bonusen har rätt i att ts inte borde skaffat egna barn för att de ska ha något att göra på somrarna, eller var i låg det "rätta?"
Hur som helst mannens ansvar, inte ts. -
Mannen är väl själv fri att välja huruvida han vill jobba heltid eller halvtid. Vidare har han försörjningsansvar för sina barn, ts har inte ansvar att försörja hans barn. Mannen har fyra barn, ts har två. Rimligen bör mannen har ett större behov av att jobba mer än ts då mannen har fler att försörja.Anonym (---) skrev 2016-08-16 12:19:44 följande:Att du har valt att jobba halvtid är ju något som du och dina barn vinner på, men samtidigt förlorar din man både ekonomiskt och i tid med alla sina barn. Vore det inte bättre om mannen jobbade halvtid så att alla fyra barnen vinner på att ha en mer närvarande förälder?
Jag förstår att tonåringarna blir besvikna om de inte har fått åka på en endaste utflykt på hela sommaren. Att deras pappa dessutom jobbat hela sommaren utom två veckor gör ju saken ännu värre för då har de ju inte sett så mycket av honom heller.
Som sagt hade fler i familjen vunnit på att pappan jobbade halvtid istället för du.
Förstår inte vad något av det du säger har med ts att göra, det är väl mannens ansvar att ta ledigt och jobba och därmed ta konsekvenserna av de olika valen han gör. -
Say what?Anonym (Hopp) skrev 2016-08-16 12:43:23 följande:
Om man valt att ingå i en familj där det finns 2 barn så får man bita i det sura äpplet och jobba heltid när de egna ungarna är små!
De äldre barnen ska inte behöva bli lidande för att det kommer nya ungar!
-
Vad pratar du om? Diskussionen här verkar handla om att ts gör fel som väljer att gå ner i tid för att umgås med sina barn. Kan hon det så är ju det toppen. Rent krasst så har ts två barn att försörja till 50% + sig själv. Mannen har sig själv + fyra barn till 50% (då ts till hälften försörjer deras gemensamma barn, och till hälften försörjer sina två barn sedan tidigare). Oavsett hur du vrider och vänder på det så har mannen dubbelt så många barn att försörja. För mig handlar det inte om känslor, huruvida man älskar sina bonusbarn eller inte utan det handlar om den (må hända trista men) rent krassa försörjningsplikten. Det är, hur vi än vrider och vänder på det, inte ts ansvar att försörja barn som inte är hennes. Och som någon sa här uppe, gick bonusbarnens standard och föll på henne när hon gick ner i tid? Då har ju hon rent krasst betalat saker som inte är hennes att betala. Låt säga att ts hade gått ner i tid och det inte hade funnits barn sedan tidigare med i bilden då. Hade hon fortfarande varit lika "hemsk"? Att tvinga ts att gå upp i tid för att hans barn ska få en högre levnadsstandard låter bisarrt.Anonym (Native) skrev 2016-08-16 17:18:43 följande:Jag håller inte med, och förstår inte det synsättet, för mig låter det väldigt kallt.
För mig är det självklart att i en familj är alla vuxna solidariskt ansvariga för alla barn.
Vill man inte ha det ansvaret så ska man inte gå in i en familj, det är grymt mot barnen att leva med dom och samtidigt visa sån likgiltighet och motvilja inför dom som dina inlägg genomsyras av.
Det är att skicka dubbla signaler som förvirrar barnet som borde ha rätten att kunna utgå ifrån att dom som lever i samma hem som dom och är vuxen också tycker om dom och vill dom väl.
För mig låter det som psykisk misshandel att manipulera med barns känslor på det viset. -
då mannen till hälften försörjer deras gemensamma barn.. osv. menar jag såklart*ungbrunett skrev 2016-08-16 17:25:53 följande:Vad pratar du om? Diskussionen här verkar handla om att ts gör fel som väljer att gå ner i tid för att umgås med sina barn. Kan hon det så är ju det toppen. Rent krasst så har ts två barn att försörja till 50% + sig själv. Mannen har sig själv + fyra barn till 50% (då ts till hälften försörjer deras gemensamma barn, och till hälften försörjer sina två barn sedan tidigare). Oavsett hur du vrider och vänder på det så har mannen dubbelt så många barn att försörja. För mig handlar det inte om känslor, huruvida man älskar sina bonusbarn eller inte utan det handlar om den (må hända trista men) rent krassa försörjningsplikten. Det är, hur vi än vrider och vänder på det, inte ts ansvar att försörja barn som inte är hennes. Och som någon sa här uppe, gick bonusbarnens standard och föll på henne när hon gick ner i tid? Då har ju hon rent krasst betalat saker som inte är hennes att betala. Låt säga att ts hade gått ner i tid och det inte hade funnits barn sedan tidigare med i bilden då. Hade hon fortfarande varit lika "hemsk"? Att tvinga ts att gå upp i tid för att hans barn ska få en högre levnadsstandard låter bisarrt.
-
Är det skillnad om frun i fråga är mamma till samtliga barn eller enbart till vissa?Anonym (---) skrev 2016-08-16 19:10:35 följande:
Om ts hade klarat av att gå ner i tid utan att det gick ut över andra familjemedlemmar så vore det inget problem. Men när några familjemedlemmar får minskad tid med sin pappa och betydligt sämre ekonomiska förutsättningar för att pappan behöver försörja sin fru så tycker jag inte att det är okej längre.
Och om pappan ger två av sina barn stora fördelar på de andras bekostnad så förstår jag att de två andra gnäller.
Det är allt annat än ovanligt att en vuxen i familjen helt eller delvis försörjer den andre.
Ska biologiska helsyskon bli arga på en av sina föräldrar för att den jobbar halvtid och inte drar in lika mycket som om hen jobbade heltid? Eller är det bara för att alla i ts fall inte har ett släktband? -
Håller med här.Ess skrev 2016-08-16 19:25:20 följande:
Jag jobbar deltid och har inga problem att stå för min del av utgifterna. Man får ju också tänka på att inget ska delas mitt av eftersom hans barn säkert har egna rum och de äter osv när de är hos pappan.
Inga barn "vinner", de storas mamma valde kanske också att jobba deltid när de var små. Annars var det deras föräldrars val att låta bli, vilket varken ts eller hennes barn ska drabbas av.
-
Om man själv inte anser att andras barn är en del av sin familj så tror jag knappast heller att man sörjer att de inte är "där" när man blir äldre.Anonym (Halebop) skrev 2016-08-16 19:38:19 följande:
Det är jättetragiskt. Lika tragiskt att detta kommer ge spår hela livet. Lita inte på att barnen finns där den dag du behöver dem. Du är inte frisk och stark hela livet.
-
Åter igen. Om man inte har intresse av dem så lär man knappast heller sörja detta.Anonym (Halebop) skrev 2016-08-16 20:21:57 följande:
Mest troligt är ju just att dina styvbarn skärskådat vilken hemsk människa du är och brutit kontakten.