BF maj 2017

Idag lämna jag sonen på dagis och såg sen att de går vattkoppor. Barnen som fått de hade insjuknat till idag så de lär ju varit på dagis när de smittade som värst igår.

Ja och sonen har ej haft det än och jag vet inte om jag haft det. Vecka 38 idag så detta kom ju sjukt olägligt. Har tillbringat halva dagen att jaga folk och har fått göra ett blodprov för att se om jag haft vattkoppor. Höll på att smälla av när de sa att de kunde ta 3 veckor att gå svaret från Stockholm som labratoriet ligger i. Då kan jag ju redan ha fött. Och om jag ej haft detså prata de om allt från igångsättning till medicin - hur man nu ska kunna ta ställning till det utan provsvaret....

Vet att man inte ska ta ut sorger i förskott men fyy vad orolig jag är nu för bebisen. Hoppas jag haft skiten och att hela familjen håller sig frisk (för om sonen är sjuk vid tiden för förlossningen och mår dåligt känns det ej aktuellt med barnvakt) så jag får med mig mannen till förlossningen samt att jag och bebis kan åka hem efter förlossningen utan att sättas i karantän eller liknande.

Någon som har erfarenhet av hur lång tid det tar att gå provsvar eller som fått vattkoppor i samband med en förlossning?

Tiden går sååå sakta,men nu är de bara 5 dagar kvar tills vi får trädfa lillebror. Om han inte kommer denna vecka så har jag planerat snitt tills på tisdag,den 2:a maj kl 08.00......jag kommer nog ha svårt att sova kvällen innan

Ja det undrar jag med! ????

Fyra dagar kvar till BF här, och bebis verkar trivas än så länge...

Jag har en tid hos BM på tisdag, dagen efter beräknad dag.
Vi var på tillväxt-koll förra veckan och redan då vägde han 3,5. Uppskattad vikt på BF är ca 4kg.

Förra gången hade jag absolut inga känningar i förväg och sedan kom vår son med akut snitt på BF +15 då han var jättestor och min livmoder var helt slutkörd. Inför den här gången så är läget lika (förutom att vi den här gången VET att bebisen är lite större än standard, det var det ingen som visste sist).
* Han är fortfarande rörlig och jag har som sagt BF på måndag så han är inte startklar överhuvudtaget
* Jag har noll förvärkar
* Han är stor
* Jag är snittad sedan tidigare

Då tänker jag litegrann att OM vi nu ponerar att förloppet den här gången blir detsamma som sist, dvs att tiden bara går och jag börjar gå in i latensfasen typ 13-14 maj, vore det inte bättre med en igångsättning nu i veckan då?
Jag vet ju att det är bäst om det får komma igång av sig självt men om det nu inte gör det? Kroppen min var jätteseg sist och jag fick värkstimulerande till max i massor av timmar så även om det startade av sig självt hade mitt eget värkarbete ingen effekt.
Jag menar, oddsen att han ska födas normalt och att allt går bra lär ju ändå vara bättre om han föds i veckan och väger 4-4,3kg kanske än att vi väntar tills jag inte får gå längre och att han då väger 5kg som sin bror?

Min mardröm just nu är att det ska sätta igång två veckor över tiden, att vi ska komma så pass långt att det inte går att backa och göra snitt mer och antingen att han fastnar eller att det måste avslutas snabbt så att jag går fullständigt sönder där nere.....

I tisdags kom han!

Blev inlagd i måndags men behövde inte den gelen för att mogna tappen utan var redan öppen 2,5cm.

Tisdag morgon kl 6:30 satte dom igång värkarna, fick eda nr jag var öppen 5cm, men innan den hann verka ordentligt var jag fullt öppen och redo att krysta!

Kl 11:52 kom han, 53 cm lång och vägde 4220g.

En miniuppdatering från mig. Igår i v 37+2 föddes min son. 3400 g och 50 cm. Allt gick jättebra och nu är vi hemma igen.

Jag var på vändningsförsök i går. Det gick inte alls. Fick en ny tid på måndag. Vilken vecka är du i?

Oj så sent. Jag är "bara" i 36+3 men de tror inte att hon kommer att vända på sig så som hon ligger nu. Ger det ett försök till annars ska jag boka läkartid och planera snitt verkar det som.