Stökigt barn i skolan

Kanske hjälpa att få in flickan i en skola som är mer lämplig.

Men en unge kan väl inte få förstöra för 19 andra? Den jobbiga behöver ju sitta i obs-klass (som det hette på min tid, klass ihop med andra förståndshandikappade). 

Kalla det vad du vill, det hette så på 90-talet. 
JAG vill inte ha dessa barn (eventuellt om en vårdare/resurs är med??) i min eller mina barns klasser, ska alla andra gå omkring o vara rädda? 

Men är det inte bra om det här stökiga barnet kan få möjlighet att komma till en resursklass och kanske få den hjälpen det behöver?
Det har ju redan en assistent i skolan vilket inte fungerar.
Är det verkligen rätt mot de andra barnen att ett enda barn ska få förstöra deras arbetsro i skolan?
Att de ska behöva gå omkring och vara rädda?
Vore det inte bra för alla om flickan fick börja i en resursskola och kanske få bättre stöd och hjälp än vad hon får i nuläget?

Jag har/hade aldrig velat att mitt barn skulle gå i vanlig klass. Hade faktiskt önskat att mitt barn fått den hjälp hen behöver. 
Hade aldrig tolererat att mitt barn slog eller skrämde andra. 

Jo,men nu verkar inte den här skolan bry sig om problemet.
Och barnet slår ju även lärarna.
Så vad ska TS göra för att få skolan att ta tag i problemet på allvar,tycker du?

Jag har en väninna som bytte skola för sitt barn då det inte fungerade i den skolan h*n gick i.
Barnet fick inte den hjälp som h*n behövde.
Idag mår barnet mycket bättre i den nya skolan och det fungerar mycket bättre och h*n har fått nya vänner.
Så att det inte skulle fungera att byta skola gäller nog inte alla.

Men undanskuffad pratar vi ju inte om ? Barnet ska ju få bli upplyft o hyllat för den fantastiska elev den är givetvis. 
MEN alla passar inte in bland andra. 

O "kamrater" är man knappast om man slår dom o försör för dom konstant. 

Ja,det är ju ett alternativ förstås.

Men jag kan inte riktigt se problemet med att det stökiga barnet får byta till en resursskola.
Där finns ju det stöd och den hjälp som barnet behöver och kan kanske bli sett och hört på ett annat sätt än i den vanliga skolan.
Där finns personal som är utbildade för att arbeta med barn med särskilt behov av stöd.
Det här barnet mår ju uppenbarligen inte bra som det är nu.
Och det drabbar alla andra.
Och så ska det inte behöva vara.

Fast du svamlar ju.... Jag vet att denna kille i min klas inte såg mig som en "kamrat". han hånade oss sagligen o hatade oss alla. 
Sorry men ingen av oss ville ha honom där, oftast var det en större kille som fick försvara oss för dom vågade han sig inte på. 
Du verkar ta detta väääldigt personligt, gör inte det. 

Ja det var en bra lösning, han blev jättedistraherad så fort en penna tappades i golvet, nåt ljud här o där...
Skolan gjorde även insatser som att han fick sita längst fram i hörnet i klassrummet, att han hade hörselkåpor, båda sakerna underlättade.
Jag är evigt tacksam till hans fina resursperson, det hon gjorde kan inte mätas i pengar! Varken för min son eller för de andra barnen i klassen. :)

Jag vill även tillägga att barn med detta slags funktionshinder har det jättejobbigt. De är annorlunda och de vet om det, men kan inte styra sitt beteende. Min son var jätteledsen nästan varje dag när han kom hem från skolan, för han hade "misslyckats" och ville döda sig själv för att "få bort det jag har i huvudet"...sånt känns vill jag lova.

Men, med diagnos och medicin har han sedan dess kunnat gå i skolan som andra barn, han sitter med i klassen, kan koncentrera sig, inga bråk, han är omtyckt och allt (det mesta) funkar. En så stor lättnad! :)

Ja,men om alla ska inkluderas så ska ju det gälla även de andra barnen. Inte bara denna flickan.
De andra barnen trivs ju uppenbarligen inte med tillvaron i skolan,som det är just nu.
Och för den här flickan verkar det inte fungera i en vanlig skola.

Nej,men det är väl det TS kämpar för utan att få gensvar från skolan.

Ja,det framgår i och för sig inte om TS har gjort.

Det blir verkligen skevt när du hävdar att "flickan" har det svårast! Vad vet du om hur svårt det är att koncentrera sig med en mistlur i örat och ett ständigt hot om en rak höger hängandes över sig? Hur det känns att bli hotad och att sällan få matro, varken på fritids eller lunch?

Hade du tolererat det i över tre år på din arbetsplats? Om du svarar ja på frågan så tror jag dig inte. Inte en vuxen person vid donna sinnes fulla bruk skulle acceptera en sån arbetsmiljö!Jag har pratat med rektorn och kommunen och med Skolverket, alla bollar över ansvaret på den andra. Därför tänkte jag prova att anmäla till socialtjänsten, barnen (alla) lider. Flickans föräldrar har jag anmält tidigare, det har jag också skrivit om men jag förstår att man inte orkar plöja igenom alla inlägg.

Jag tror inte allså hon lider mest! Slutdiskuterat.

Det tror jag! Slutdiskuterat.

Och sen undrar omgivningen varför alla dessa människor med diagnoser ikläder sig offerkoftan.