Inlägg från: jådåsåatt |Visa alla inlägg
  • jådåsåatt

    Hur ser ditt liv ut som ensamstående förälder?

    Är det här ett skämt?

    Ställer ni samma fråga till sammanboende föräldrar eller har ni bara totalt skitit i normkritik och går all in på att stigmatisera ensamstående och deras barn?

    Jag vill se den dagen nu gör ett inlägg där ni säger att alla kvinnor som bor med sina barns pappa är fantastiska och ska kämpa på. Med tanke på hur lite föräldraledighet och ansvar pappor ta när föräldrarna bor ihop så tycker jag fan att de kvinnorna är de stora hjältarna som står ut.

    Pinsamt Familjeliv, inte direkt första gången ni tabbar er totalt.

  • jådåsåatt
    Agdaa skrev 2016-09-08 20:37:52 följande:
    Är du allvarlig? Tror du på allvar att det är mycket jobbigare att ha en man vid sin sida som kan hjälpas åt med allt vardagliga, dela på alla sysslor och samarbeta med barnuppfostran mm som dessutom ger barnen 2 föräldrar mot en ensamstående som tar allt lass själv med alla beslut, brist på socialt umgänge och dessutom måste kompensera sina barn med att vara mapa, en kombination av både mamma och pappa att ta hand om hela familjen och dessutom sköta en försörjning ensam?

    Det är du som är pinsam och tabbat dig.
    Jaha, konstigt att jag inte alls känner igen mig då. Men jag kanske inte får ha en åsikt om att vara ensamstående.

    Och ja, jag hade gått under om jag hade delat föräldraskapet med en man som gjorde mindre än hälften. Har många vänner som konstant är irriterade på att deras partner alltid gör allt hemarbete hemma och som agerar projektledare för en hel familj. Då är det nog enklare att slippa frustrationen av förväntningar som aldrig uppnåtts.

    Däremot är det skitjobbigt med all stigmatisering jag och min dotter möter. Det är varken synd om mig eller henne och jag tänker aldrig tåla att andra individer eller samhället trycker på oss medömkan vi varken bett om eller vill ha.

    Blir du ofta tacksam när folk ser ber på din familjesituation och tycker synd om dig pga den?
  • jådåsåatt
    Alexi skrev 2016-09-08 20:48:44 följande:
    Vilken konstig reaktion. Vi är så många som lever med våra barns andra förälder som ofta undrar hur ensamstående orkar. Som när vi är ensamma med barnen i några dagar undrar det så många gånger. Som tycker vi har gjort värsta bedriften om vi roddat hämtningar och lämningar och mat och aktiviteter på egen hand en kort period.
    Är det en konstig reaktion att jag inte uppskattar när folk lägger på en medömkan gällande min familjesituation som jag inte bett om?

    Jag undrar ofta hur ni kvinnor som lever med barnets pappa orkar med den ojämställdhet som de flesta heterosexuella förhållanden dras med. Uppskattar du den medömkan jag har för dig och andra i din situation?
  • jådåsåatt
    jådåsåatt skrev 2016-09-08 21:11:44 följande:
    Jaha, konstigt att jag inte alls känner igen mig då. Men jag kanske inte får ha en åsikt om att vara ensamstående.

    Och ja, jag hade gått under om jag hade delat föräldraskapet med en man som gjorde mindre än hälften. Har många vänner som konstant är irriterade på att deras partner alltid gör allt hemarbete hemma och som agerar projektledare för en hel familj. Då är det nog enklare att slippa frustrationen av förväntningar som aldrig uppnåtts.

    Däremot är det skitjobbigt med all stigmatisering jag och min dotter möter. Det är varken synd om mig eller henne och jag tänker aldrig tåla att andra individer eller samhället trycker på oss medömkan vi varken bett om eller vill ha.

    Blir du ofta tacksam när folk ser ber på din familjesituation och tycker synd om dig pga den?
    Självklart menade jag att jag har vänner som är irriterade över att deras partners ALDRIG gör sin del av hemarbetet.
  • jådåsåatt
    Louise121212 skrev 2016-09-08 21:24:59 följande:

    Du borde skämmas som äns vågar yttra dig på de viset! Klart det är svårare för ensamstående än vad de är för någon som lever med en partner!


    Seriöst? Jag får alltså inte tycka att jag inte har det svårare än någon som lever med en partner?

    Hur tänker du när du tycker att jag ska skämmas? Jag hade definitivt skämts om jag hade låtit folk stigmatisera mitt och min dotters liv utan att säga ifrån.

    Är du själv ensamstående?
  • jådåsåatt
    Agdaa skrev 2016-09-08 21:32:18 följande:
    Nej, om du aldrig har varit ensam med allt ansvar så kan du inte uttala dig om hur det är!

    Om man väljer att leva med en mes så har man antagligen valt fel livspartner el så är man en mes själv som accepterar sånt beteende. 

    Tror inte det är nån som tycker synd om mig. Jag kämpar i det tysta o tror inte att det märks så mycket utåt, vilket kanske är anledningen till såna sarkasmiska kommentarer som kommer från såna som dig.
    Jag har varit ensam med allt ansvar i tio år. Varför får du säga hur du känner medans du anser att jag inte får uttala mig i frågan ?

    Är din sanning mer värd än min?
  • jådåsåatt
    marlene83 skrev 2016-09-08 21:55:59 följande:

    Jådåsåatt Är du på riktigt!? Du tycker inte att de som är två får uppmärksamhet alltid helatiden!? Allt utgår från att man är två! Att jämföra med att ha någon som inte ens gör hälften!? Jag skulle mer än gärna ha min dotters pappa i livet att han fans delar dotterns utveckling kanske ta henne en dag i månaden eller en natt kanske!? Det är det tuffaste att inte ha han här att dela det vi skapat! Det är inte samma sak med vänner eller annan familj. Allt är relativt vad man är van vid och jag har vant mig. Men att höra något så dumt som du skrev nu gör mig arg!

    Jag kan inte ens jämföra ensamstående och att vara själv utan att man valt det! Men jag dömer ingen! Många som har den andra parten kan lämna så man kan få något annat än mamma tid! Varannan vecka helg mm. Nu skulle jag aldrig någonsin byta en sekund för banden jag har med min dotter är unika. Jag ser hur många slarvar bort dyrbar tid med sina barn genom bråk gnäll mobil tv mm mm.


    Klart att allt utgår från tvåsamhetsnormen. Det är just det jag vänder mig mot. Jag vill inte ha medömkan eller stigmatisering för att jag inte ingår i den.

    Jag förstår inte alls. Jag är och har varit ofrivilligt ensamstående i tio år, ändå anser ni allihopa att jag inte får ha en åsikt?

    Jag är inte intresserad av att ha folk som tycker synd om mig för att själv få känna att deras normfamilj skulle vara bättre.

    Får man inte vara nöjd över att vara ensamstående om det inte var ett frivilligt val från början? Måste jag tycka synd om mig själv och längta enligt normen för att få ha en åsikt? Tyvärr, det är jag inte så intresserad av. Jag och min dotter har det väldigt bra och jag tänker inte låtsas något annat för att gynna hyllandet av kärnfamiljsnormen.
  • jådåsåatt
    marlene83 skrev 2016-09-08 22:13:29 följande:

    Så bara för att du inte upplever att du vill bli belyst ska ingen annan heller få vara det? Jag varken gnäller eller vill att någon tycker synd om mig för detta är mitt liv. Men att en gång av 20 000 få känna igen sig är det så hemskt!? Jag tror tyvärr inte på att du varit helt själv i 10 år.


    Man kan absolut belysa att det är jobbigt för många ensamstående. Man kan absolut belysa att barnfattigdomen är störst i familjer med en ensamstående förälder.

    Dock ska man inte stigmatisera och utgå från att det automatiskt är värre att vara ensamstående. Det tål jag inte. Jag tänker inte sitta och vara tacksam för andras medömkan nät jag inte behöver den.

    Att du inte tror på att jag inte varit ensamstående i tio år kan jag inte göra något åt. Däremot ska du kanske fundera på varför det är så otänkbart för dig att alla inte känner som du. Jag är nöjd med det liv jag har med min dotter och känner inte igen mig i krönikan. Min vardag är inte en kamp och jag är till och med glad över att vara ensam med min dotter. Fördelarna med att vara ensamstående som vissa faktiskt känner får man inte prata om, då blir folk som lever i tvåsamhet otroligt kränkta.
  • jådåsåatt
    micromat skrev 2016-09-09 22:06:15 följande:
    Jag har aldrig gjort den jämförelsen. Det är du själv som drog den parallellen och det är du själv som bidrar till det. Det är du som målar ut kvinnor. Jag pratar om ensamstående föräldrar oavsett kön.

    Det är tufft att vara ensamstående. Men att det automatiskt gör en till ett offer eller att man skulle vara missnöjd, ja där är det återigen du som drar parallellerna. Du få lära dig att saker och ting kan vara flera saker samtidig. Ofta varandras motpoler men som ändå finns till samtidigt.

    Du behöver nog lära dig att saker som är tuffa/jobbiga, inte automatiskt betyder att man ser sig som ett offer eller att man på något vis är missnöjd med sitt liv. Alla har inte "offerkofta-mentalitet"

    Tänk jag kan fortfarande efter 10 år som ensamstående tycka att det är tufft, det utan att varken vara ett offer eller känna mig missnöjd med mitt liv.
    Du tycker att det är tufft att vara ensamstående. Många andra tycker att det är skönt. Din sanning är inte den enda.

    I dag när de flesta hetrosexuella parförhållanden är ojämställda så är det tufft för många sammanboende med. Men det pratar man aldrig om. De gånger jag svarat på "du är stark som klarar det själv, kämpa på"-kommentarer med att säga att jag tycker att det är otroligt starkt av dem att orka vara i ett parförhållande och att de ska kämpa på så blir folk kränkta eller förnärmade. Jag undrar varför man tror att det är ok att utmåla andras liv som en kamp när man inte själv vill se på sitt liv på det sättet.
  • jådåsåatt
    Fröken H skrev 2016-09-09 23:32:35 följande:
    Självklart kan det vara jobbigt / jobbigare att leva i tvåsamhet ( jag valde själv att lämna den ) och blev således ensamstående ... Fast jag indirekt var de redan i tvåsamheten . Det är just en annan historia . Det jag ville få sagt var att denna tråden handlar väl Dock om just ensamstående ? Och inte om sammanboende ?
    Ja, den handlar om ensamstående. Och vi är många som inte uppskattar att man gör upp en bild av våra liv som en kamp. Det finns säkert många som känner igen sig i krönikan, det jag vänder mig emot är att man generaliserar och säger att vi alla ska "kämpa på". Det är något de flesta sammanboende inte hade uppskattat, varför ska jag då behöva tåla det?

    Det kanske är bättre att fråga folk hur de har det innan man generaliserar och drar egna slutsatser. Och det hade uppskattats om man någon enstaka gång kunde prata om att vara ensamstående i positiva ordalag istället för att jämnt stigmatisera.

    Krönikan och Familjelivs inlägg saknar normkritik och befäster bara fördomar om att det skulle vara värre att vara ensamstående än att vara sammanboende. Det tycker inte jag är ok för en så stor sajt.

    Jag frågade i mitt första inlägg när de senast skrev ett liknande inlägg där man skrev på samma sätt om sammanboende men Familjeliv svarar tydligen inte på sin egen sajt. Men när såg du samma problematisering av hetroförhållanden med barn där man avslutade med ett peppigt "kämpa på"?
  • jådåsåatt
    Anonym (.-.) skrev 2016-09-10 01:08:53 följande:
    Men ser du inte att det är skillnad på att vara en som gör allt själv, eller vara två som hjälps åt med allt? Det är jättebra att du är nöjd med ditt liv, och nöjd med att vara ensamstående, men oavsett hur bra du tycker det är, så kan jag tycka att det är tufft att vara själv med allt som skall göras och alla beslut. Det betyder inte att jag ser någon ensamstående som offer, eller att de har det sämre. Bara mer på sina axlar.
    Självklart finns det dysfunktionella parförhållanden, och det kan säkerligen många gånger vara tuffare än att vara ensamstående, men normalt sett jämför man nog med ett fungerande parförhållande.
    Tja, de flesta parförhållanden idag är inte jämställda. Jag har det enligt mig bättre än dem. Ojämställda förhållanden. Är fungerande för de flesta, för mig hade det varit omöjligt att leva i.

    Ser sällan förhållanden där man hjälps åt med allt.

    Men självklart får du tycka att det är tufft för dig att vara själv med alla beslut. Acceptera bara att jag inte tycker att det är tufft eller kämpigt för mig
  • jådåsåatt
    misil skrev 2016-09-12 14:46:06 följande:

    Studier visar att barn till ensamstående mammor löper betydligt högre risk att hamna i kriminalitet och missbruk,och nej det betyder inte att alla eller en majoritet gör det.
    Över 200 studier visar att det lika vanligt med en kvinnlig förövare när det gäller relationsvåld som en manlig.
    Det finns även några studier som visar att den grupp som löper störst risk för relationsvåld är lesbiska kvinnor.
    Min kommentar är endast för att få balans till det hat mot män som förekommer i kommentarsfältet,där man framställer pappor som värdelösa svin vilka man allra helst ska leva utan.


    Kan inte du länka till en studie som visar att barn till ensamstående mammor löper betydligt högre risk att hamna i kriminalitet och missbruk? De studier jag läst de senaste åren visar nämligen att det snarare handlar om socioekonomiska faktorer och att just faktorn "ensamstående förälder" inte påverkar så mycket som man trodde på 70-80talet då man helt bortsåg från ekonomi och uppväxtvillkor i sin forskning. Men som sagt, hade varit väldigt intressant att läsa om det tillkommit ännu nyare forskning på området.
  • jådåsåatt
    misil skrev 2016-09-15 19:46:04 följande:
    Även när man tar hänsyn till socioekonomiska orsaker så är barn till ensamstående mammor överrepresenterade den är t,ex inte lika hög med barn till ensamstående pappor.
    Du säger det ja. Kan du länka till en av studierna som visar det?
  • jådåsåatt
    Men snälla, du vet bättre än att googla när jag frågar och länka till första bästa sida.

    För det första så är det ingen studie du länkade till utan en sida med ett tydligt syfte. För det andra så kalkylerar de inte alls bort socioekonomiska faktorer, tvärtom. Och för det tredje ser välfärden väldigt olika ut i USA och Sverige och t.o.m.du vet att det inte går att jämföra.

    Tips, läs vad du länkar till nästa gång istället för att slänga fram något du hittat vid senaste googling.

    Men jag frågar igen, kan du länka till en studie som visar hur mycket högre risk man löper att bli kriminell och fastna i missbruk om man växer upp i med en ensamstående mamma. Och självklart då när man räknat bort den högre risken som socioekonomiska faktorer oavsett familjesituation bidrar med.

    Eller så slutar du stigmatisera ensamstående mammor och deras barn om du inte kan hitta bättre källor än amerikanska intresseorganisationer som baseras på förlegad forskning.

    Vad vinner du på att inbilla dig själv och andra att det skulle vara sämre att vara ensamstående?
  • jådåsåatt
    misil skrev 2016-09-15 21:40:06 följande:
    Det intressanta är att statistiken är entydig vilket land den än kommer ifrån USA,England,Australien,Sverige osv.
    Ett stort aber är när man säger att man inte får lyfta fram ett problem eftersom det skulle stigmatisera en grupp dvs man sopar ett problem under mattan istället för att lyfta det och diskutera detta,vilket kan förbättra situationen inte minst för barn.
    Fast det är ju just det. Du påstår hela tiden att det är en sanning att just faktorn "ensamstående mamma" ökar risken för kriminalitet och missbruk men du kan inte länka till en studie som visar det.

    Stigmatisera du gärna ensamstående och deras barn om du vill, men då ska du faktiskt kunna backa det med fakta. Åsikter som dina är de som faktiskt skadar barn till ensamstående. Att sitta och slänga ut åsikter när man inte vet vad man pratar om för att man inbillar sig att det är sant är inte ok.

    Det här är problemet med diskussioner idag, folk förstår inte vad källor är och har inte lärt sig källkritik utan länkar till hemsidor från intresseorganisationer eller avpixlat utan att förstå vad de gör. Det är otroligt svårt att argumentera med okunnighet och det är till din fördel.

    Men återigen, kan du inte visa belägg för vad du kastar ut dig så föreslår jag att du slutar stigmatisera familjer vars enda fel är att de lever på ett annat sätt än vad du anser vara lämpligt.
  • jådåsåatt
    misil skrev 2016-09-16 00:10:27 följande:
    Jag förstår inte varför man medvetet ljuger vem hjälper det.
    Förövrigt är det intressant att du kastar på mig åsikter som jag inte har om t,ex samkönade par,men det är väl så fördomsfulla människor som du gör.
    Men du är ju för mycket. Jag efterfrågar källor på din "fakta" och du svarar med att påstå att jag ljuger. Jag är inte den som kastar fram "sanningar" utan att ha belägg.

    Och jag har inte nämt något om samkönade par eller vad du har för åsikter om dem. Du får ta av dig foliehatten och skärpa till dig istället för att kasta anklagelser omkring dig.
Svar på tråden Hur ser ditt liv ut som ensamstående förälder?