Inlägg från: The möther |Visa alla inlägg
  • The möther

    BF juni 2017

    Hej hej!

    Är i v. 6+2, oplanerat gravid med tredje barnet. Har två pojkar, en på drygt 3 år och en som snart blir 8, så den här gången hoppas vi på en flicka :)) BF 6/6.

    Har varit på första hälsosamtalet hos BM för ett par veckor sedan. Fått tid för kub 28/11, längtar :)

    Illamåendet slog till för några dagar sedan. Och tröttheten är hemsk vissa dagar. Jobbar kvällar mest och är hemma med 3-åringen på dagarna, så man kan inte vila så mycket man önskar. Hoppas kommande veckor går fort så man förhoppningsvis kan få må bra.

    Blir själv 30 i år och bor med min man, och som sagt två barn, i Örebro :)

  • The möther
    sk0rpan skrev 2016-10-13 08:49:20 följande:

    Nu är jag jättenojig.. jag har fortfarande illamående och ömma bröst (plussade för en vecka sen, bim i söndags) men imorse tempade jag och såg att min temp återgått till det normala, från att ha legat högre senaste 1-2v. Åkte och köpte ett sånt dumt veckotest och det visade på 1-2v.. känns på tok för lite, eftersom det är 18 dagar sen ÄL?!

    Stressar jag upp mig i onödan eller är det illavarslande? Har läst så mycket dumt om CBs veckoindikator, som stressat upp massor med folk i onödan så nu är jag mest irriterad på mig själv att jag köpte ett sånt och själv sitter och fasar inför det värsta... bläääääää!

    Hade lite spotting tors-fre förra veckan men det var bara ljust-ljust rosa och endast på pappret när jag torkade mig (ursäkta för infot). Vad göra? ;(


    Har du tagit något vanligt test och ser om det blir starkare?

    Jag har också varit nojig den här gången för att strecken inte varit så starka i jämförelse med förra graviditeten med samma test. Men den vekar hålla sig svar, och testen har iaf ökat i styrka. Men ring BM om du är orolig <3
  • The möther
    Crazy catlady skrev 2016-10-13 08:07:28 följande:

    Någon som har svårt att sova tidigt i graviditeten?

    Jag är alltid annars morgontrött, men senaste veckan vaknar jag alltid innan sju och kan inte somna om..

    Kan det ha med graviditeten att göra?[/quote

    [quote=77047114][quote-nick]Oktober23 skrev 2016-10-13 08:40:53 följande:[/quote-nick]Hej hej. . Om någon timma ska jag iväg till barnmorskemottagningen och ta ett gravtest och hoppas på ett pluss! Jag har testat hemma med stickor som busar svagt positivt.

    Att gå till bm och få det bevisat av de är lite extra och då kan jag ta det mer på riktigt. Hoppas på ett pluss hos de också. Fortfarande ingen mens ju. ..


    Hur har det gått? :)
  • The möther
    melle90 skrev 2016-10-12 14:36:23 följande:

    Tog detta nu mitt på dagen v3+5 bim-2

    Trodde det skulle visa gravid 1-2.

    Hoppas inte på tvillingar ????????


    Vad spännande! :))
  • The möther
    sk0rpan skrev 2016-10-13 11:58:08 följande:
    Jag tog även ett vanligt test och visst är plusset svagare än förut ;( Ringde bm och hon sa att ett plus är ett plus oavsett styrka, hon verkade inte lägga någon vikt vid att jag plussade starkare för flera dagar sen utan sa att det beror på när på dygnet/hur utspätt urinet är etc etc.. så hon sa att jag ska ta det lugnt och gratulerade till plusset... känner mig inte direkt lugnare ;(
    Det stämmer ju det hon säger, men jag förstår verkligen din oro :( Vilken vecka är du i nu?
  • The möther
    jessi84 skrev 2016-10-13 12:11:45 följande:

    Hej.

    Jag är i v 4+3. Bf 18/6. Bor också i Örebro :)


    Kul! :)
  • The möther
    Hugolinan skrev 2016-10-13 18:44:07 följande:

    Hej!

    Jag är ny här men ska försöka mig på hur det fungerar. Går in i v. 8 imorgon enligt Natural Cycles och BF är den 3/6 2017.

    Detta är en oplanerad graviditet som råkade hända med Natural Cycles, trots att jag använt appen regelbundet och bra i 1.5 år. Vi var nog lite väl oförsiktiga och körde med avbrutet sex som vanligt. Men på nått sätt blev det bebis i magen ändå. Vi har/hade tänkt vänta nått år. Har varit tillsammans i 1.5 år och är 26 år gamla båda två och bor i Värmland. (Hej på er andra värmlänningar)! Dock har vi skilda meningar om vi ska behålla bebisen eller inte. Jag vill hemskt gärna och skulle tycka det var underbart, han inte lika mycket. Är det så med killar? Han säger att han inte vet, att han inte vill bli pappa än, att han inte är redo. Men samtidigt så säger han att han inte vet också. Jag vill inte tvinga honom in i någonting utan jag vill göra det tillsammans. Och jag kan vänta nått år. Men frågar mig själv om han kommer va redo då och det tror jag inte heller.

    Vi har ett besök inplanerat på abortmottagning på tisdag och ska prata med en kurator som förhoppningsvis kan hjälpa oss. Men jag är rädd för att göra en abort och jag är ju så glad över det lilla livet som växer i mig! Vad tror ni om killar? Är de inte lite såhär? Det var ju såklart en stor chock också för honom, och mig. Min mens blev försenad och jag plussade den 29/9. Mina gravidsyptom än så länge är sjuuuukligt trött på dagarna. Kan nästan börja gråta för jag är så trött och lite yr ibland. Ömmande bröst och springer och kissar mycket oftare än vanligt. Samt lite molande mensvärk. Sen i måndags har jag kunnat äta hur mycket som helst också och blir aldrig mätt känns det som. Igår och idag har jag känt lite svagt illamående ibland men det går över fort.

    Lycka till allesammans! Hoppas någon har tips på mitt killproblem och förlåt för novellen.


    Det är ju klart att de inte känner det riktigt på samma sätt som vi. För oss är det ju mycket hormoner "i omlopp" redan från start.
    Det är ju givetvis ett stort ansvar att skaffa barn, många år framöver. Första tiden speciellt är tuff för förhållandet, och då vill man ju gärna ha stöd av varann.

    Men, det är ju inte så att du var ensam om att bli gravid. Det delar ni ganska lika skulle jag tro ;) Saker blir inte riktigt som man tänkt ibland helt enkelt, men det kan bli bra i slutändan ändå :)
    Vårt första barn var inte planerat. Vi hade varit tillsammans några år, men ingen av oss kände oss redo och vi blev livrädda. Men samtidigt kände vi att vårt enda val var att ta vårt ansvar för "vårt misstag".
    Första åren av tuffa, men vi tog oss igenom dom med både den största kärlek och glädje vi upplevt och även turbulens. Nu är vårt "misstag" snart 8 år, och självklart kan vi inte föreställa oss ett liv utan honom.

    Min personliga uppfattning är att han inte har "rätten" att bestämma att han kan avsäga sig ansvaret för detta om du vill behålla barnet. Det är ju ni båda som som satt livet till det.
    Hoppas ni får den hjälp ni behöver hos kuratorn så att ni kan känna er enade! <3
  • The möther
    enussune skrev 2016-10-14 13:07:53 följande:

    Jag är i vecka 8 och mår verkligen bra. Så bra att jag undrar de är för fel på mig.

    Så fort jag känner en ynka tillstymmelse till illamående så känner jag att "OKEJ KROPPEN kom igen nu!" Men det blir inget mer. Känns som jag vill må illa för att förstå att något händer och att en bebis skapas inom mig.

    Jag kan bli lite trött och ha en liten dipp under dagen men de känns som det beror på att jag till 95% slutat med kaffe. Jag hade lite bruna flytningar i 3 dagar som slutat.

    Det enda jag har är ömma bröst. Som blivit ömmare senaste dagarna. Men utöver det är jag pigg o glad..

    O till detta kommer ju oron eftersom alla andra verkar må sådär.

    Någon annan som känner samma?


    Jag tror det är väldigt individuellt :) Vissa mår kanon och andra pest. Men du kanske kan ringa BM/kvinnokliniken och höra om du får göra ett vul med tanke på de bruna flytningarna? Är du i v.8 så slår ju hjärtat sedan ett tag tillbaka.
  • The möther
    sk0rpan skrev 2016-10-14 09:57:15 följande:
    Jag testade imorse igen, med morgonurin, och fick fortfarande bara 1-2v.. Samma bf som dig. Läser överallt att det kan stämma eftersom hcg-nivåerna är så olika för alla, men visst känns det lite märkligt?
    Den här gången dröjde det ganska länge innan teststrecket blev starkare än kontrollstrecket på mina teststickor. Andra graviditeter har jag kunnat få ett ljust streck redan på ÄL+7 och 8. Denna gång är det helt annorlunda med det mesta, även styrkan på testen. Hoppas verkligen det ökar såsmåningom så du kan känna dig lugn.
  • The möther
    jessi84 skrev 2016-10-14 20:23:51 följande:
    Ja :)

    Hur gamma är du? Undrar om vi har några gemensamma vänner :)
    Jag är 30 :) Du?
Svar på tråden BF juni 2017