• Anonym (EmmaMaria)

    Min särbo får inte träffa sina barn

    Min särbo och hans exfru har en knepig relation, de kom inte vidare bra överens när de levde ihop och det har väl inte blivit bättre efter de skiljde sig. Den markanta skillnaden blev när hon fick vetskap om att jag var med i bilden, vilket är för ungefär 6 månader sedan. Man kan väl säga att helvetet brakade loss lite då.

    Han och hans ex har barnen varannan vecka, de är 9 och 12 år och detta hade de enats om då de gick i parterapi inför skiljsmässan. De har även gemensam vårdnad.Vid några tillfällen det senaste året har hans ex ringt några dagar innan de ska komma till honom och sagt att de inte ska komma, orsakerna har varit allt ifrån att hon säger att de inte vill, att de säger att det är rörigt/skitigt hemma hos honom, att det är fel på maten han lagar, att de inte känner sig trygga osv osv. I alla dessa fall har det ändå slutat med att han har fått barnen på sin dag.

    Nu är hon igång igen, barnen ska inte komma till honom på bytesdagen, denna gång för att hon har fått för sig att han inte klarar av att ta hand om dem tillräckligt bra.

    Då vi ses våra barnfria veckor kan jag ju givetvis inte gå i god för att hans föräldraskap, för jag VET ju inte hur det ser ut. Men han är en man med ett bra jobb, han är högutbildad, och oerhört engagerad i sina barn. Visst, det må hända att han är lite slarvig och det kan vara rörigt i hans hem, han kan glömma att dammsuga ibland och han är inte världens bästa kock. MEN han älskar sina barn överallt annat och av det jag hör så upplever jag att han är en engagerad pappa. Men de är hela och rena,  han ger dem väldigt mycket uppmärksamhet verkar det som om (de har ofta spelkvällar, han sitter mer barnen och deras läxor om kvällarna, kör till träningar och kompisar...allt sådant som mammor och pappor gör.

    Och som det ser ut nu så kommer de verkligen inte komma till honom på deras bytesdag, för det har hon bestämt.

    Givetvis mår han nu mycket dåligt över detta och var nära att kontakta en jurist, jag sa att det skulle vara lika med krig och föreslog att han skulle ringa familjerätten. Men det är 7 veckor tills de fick tid för samtal där och det är en ganska lång tid.

    Vad gör han? Vad kan han göra? Är det verkligen okej av mamman att bara bestämma att barnen inte ska komma?

  • Svar på tråden Min särbo får inte träffa sina barn
  • Anonym (EmmaMaria)
    HumanMP skrev 2016-09-23 11:12:49 följande:

    Och eftersom jag redan är idioten här, kan jag nog fritt berätta om hur jag verkligen ser dig ts? Du ts, har inte koll på någonting som gäller hans ex familj. Det är ett faktum. Du vill varken ha kontakt med mamman eller barn öht, men känner dig utvald att ta hans strider? Skulle jag vara i din sits, skulle jag först och främst reda ut om jag är den enda särbo som lever 7 mil från honom innan du skickar någon krigsförklaring till hans ex. Nästa steg skulle nog vara att träffa hans ex för att även kunna lyssna på den andra sidan i den där leken för hittills vet du jo enbart det som han berättar för dig.

    Hur som helst. Det angår inte dig hur dem har det. Och eftersom du ändå aldrig vill bli någons bonusmamma, fattar jag inte varför du nu är så upprörd? 


    Hur du ser mig känns tämligen ointressant...
    Jag har som sagt fått läsa mail mellan dem, sms mellan dem och även hört dem prata i telefon. Han är inte på något sätt oskyldig. Men hon är absolut inte guds bästa barn.

    Jag har läst statusuppdateringar hon gjort om mig på FB, så att jag inte känner något behov att träffa henne har ju helt klart sina orsaker. Hans barn har jag däremot inga problem att träffa, men vi bor ju 7 mil från varandra och ses när vi är barnfria, vi har helt enkelt inte valt att introducera våra barn för varandra och för varandras barn ännu. Varför skulle han ha fler särbos? Nu är du bara väldigt larvig, och hur ska jag kunna skicka krigsförklaringar till hans ex när jag inte ens träffat henne? Du känns lite paranoid....

    Vill och vill bli någons bonusmamma? Jag kan inte bli det i dagsläget med tanke på avstånd och att vi båda har barn på olika håll. Förstår inte vad det har att göra med min vilja. Men upprördheten ligger så klart i att jag ser hur detta påverkar honom...borde vara tämligen givet med en gnutta empati i kroppen...
  • Anonym (EmmaMaria)
    Anonym (me) skrev 2016-09-23 11:17:13 följande:

    hur vet du att det är mamman som är boven i detta? Kan ju faktiskt vara barnen som inte vill, i den åldern slutade mina barn åka till sin pappa. Dom åkte när det var nåt speciellt bara. Dom ville hellre bo på ett ställe och umgås med sina vänner. då åkte mina barn varannan helg bara och det slutade dom som sagt med. vad vi än gjorde så ville dom inte. Nu efter ett par år så åker dom oftast varannan helg igen, men vissa perioder i livet är andra saker viktigare än sina föräldrar och det måste man acceptera. 


    Barn i hans barns ålder ska inte själva bestämma om sitt boende, det ska föräldrarna göra i samråd. Barn har rätt till båda sina föräldrar.
  • Anonym (EmmaMaria)
    Ess skrev 2016-09-24 10:28:03 följande:
    Han MÅSTE fortsätta strida för att få träffa dem även dessa veckor, för annars kommer det att ligga honom i fatet när hon säger att han inte visat något intresse alls av att träffa dem senaste tiden. 
    Det gör han.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (EmmaMaria) skrev 2016-09-27 13:03:29 följande:
    Det gör han.
    Har han fått ha barnen något nu sen du startade tråden? Han har väl åtminstonde fått träffa dem?
  • Anonym (EmmaMaria)
    Anonym (Anna) skrev 2016-09-27 13:27:49 följande:
    Har han fått ha barnen något nu sen du startade tråden? Han har väl åtminstonde fått träffa dem?
    Han fick träffa det ena barnet i söndags på stan.
  • PadimeP

    Ett tips från en fd bonusmamma med erfarenhet av bråk mellan biomamman och pappan.

    Håll dig utanför deras problem med barnen. Du besparar dig en jävla massa huvudvärk och slitage på ditt förhållande. Han har skaffat barn med henne låt han sköta den biten själv. Hade jag vetat det jag vet idag hade jag ALDRIG engagerat mig så mycket i deras problematik. Nej var den roliga lektanten istället för barnen och var stöttande mot din partner utan att lägga dig i. Som sagt besparar du dig en hel del på din hälsa och välmående i längden. Tro mig.

  • PadimeP

    Barnen är så pass gamla så de har ingen skada av att inte träffa pappan. Låt mamman hållas med sitt beteende, hon orkar inte hålla på hur länge som helst.

  • Anonym (Löjligt)
    Anonym (EmmaMaria) skrev 2016-09-27 13:02:30 följande:
    Barn i hans barns ålder ska inte själva bestämma om sitt boende, det ska föräldrarna göra i samråd. Barn har rätt till båda sina föräldrar.

    Ska och ska...det är vad du tycker. 
    Tack och lov så resonerade inte mina föräldrar sådär. Jag och min bror fick komma och gå som vi själva kände för. Jag valde att bo på heltid hos mamma och min bror på heltid hos pappa. Det innebar inte att vi hälsade på hos den andre på helger eller lediga dagar.
    Idag är vi en väl fungerande modern familj där mamma, pappa och deras nya samarbetar, stöttar varandra och allt är frid och fröjd. Dynamiken har varit perfekt och jag och min bror var lyckliga trots uppbrottet. Jag kan sätta min lilltå på att hade någon försökt tvinga mig eller brorsan in i ett liv vi inte ville ha så hade situationen sett helt annorlunda ut och då inte till det bättre. 


    Så säg mig igen, varför ska inte barn få bestämma om de känner sig redo för det?  

  • Anonym (Löjligt)
    Anonym (EmmaMaria) skrev 2016-09-27 13:02:30 följande:
    Barn i hans barns ålder ska inte själva bestämma om sitt boende, det ska föräldrarna göra i samråd. Barn har rätt till båda sina föräldrar.

    Kan även tilläggade att många föräldrar är sådana jävla fullblodsegoister. DE bestämmer att barnen ska hamna i kläm, DE bestämmer att de inte ska kämpa mer, DE bestämmer att barnen inte ska få något att säga till om, DE bestämmer att barnen ska bo växelvis, DE bestämmer att familjen ska flytta, DE DE DE. 
    Det är ofta som barn bara förväntas ska köpa vad för skit som helst bara för att föräldrarna tror att de vet bäst. Barnen ska bara vara tacksamma för att båda föräldrarna VILL ha umgänge med dem. 
    Sinnessjukt är vad det är.  


     

  • Anonym (Fel med tvång)
    Anonym (Löjligt) skrev 2016-09-27 16:13:10 följande:

    Kan även tilläggade att många föräldrar är sådana jävla fullblodsegoister. DE bestämmer att barnen ska hamna i kläm, DE bestämmer att de inte ska kämpa mer, DE bestämmer att barnen inte ska få något att säga till om, DE bestämmer att barnen ska bo växelvis, DE bestämmer att familjen ska flytta, DE DE DE. 
    Det är ofta som barn bara förväntas ska köpa vad för skit som helst bara för att föräldrarna tror att de vet bäst. Barnen ska bara vara tacksamma för att båda föräldrarna VILL ha umgänge med dem. 
    Sinnessjukt är vad det är.  


     


    Många gånger har vuxna större krav på barn än på sig själva. Alla barn trivs inte att bo i kappsäck och flänga hit och dit. Vilken vuxen skulle vilja leva så?

    Min son som idag är vuxen ville inte bo hos pappa vv..  Han trivdes inte där, fick ont i magen när han skulle dit, och var ledsen. Jag ville att vi istället skulle se om det fungerade bättre med vh, men det ville pappan inte höra talas om. Sonen skulle vara hos honom vv, som det var bestämt.  Han har idag ingen kontakt med sin far, och har inte haft sen han var 14 år.
  • Anonym (Pappa)

    Hade det varit mina barn hade jag åkte hem till henne på min bytesdag, hade hon då vägrat ge ifrån sig barnen hade jag ringt till polisen!

    Jävla kärringjävel. Blir så jävla förbannad när jag hör sådant här. Hur ofta läser man trådar här på FL där mamman förvägrats sina barn totalt? Aldrig sett det.

  • smulpaj01
    Anonym (Pappa) skrev 2016-10-12 15:26:30 följande:

    Hade det varit mina barn hade jag åkte hem till henne på min bytesdag, hade hon då vägrat ge ifrån sig barnen hade jag ringt till polisen!

    Jävla kärringjävel. Blir så jävla förbannad när jag hör sådant här. Hur ofta läser man trådar här på FL där mamman förvägrats sina barn totalt? Aldrig sett det.


    Fast nu vet vi ju inte om det är som mamman säger - att barnen verkligen inte vill till sin pappa?!
    Jag och min bror slutade åka till pappa i den åldern. Vår mamma försökte verkligen men vi tokvägrade, rymde hemifrån, låste in oss, grät och skrek m.m.
    Tycker barnen får bestämma i den åldern!
  • Anonym (Pappa)
    smulpaj01 skrev 2016-10-12 15:47:46 följande:
    Fast nu vet vi ju inte om det är som mamman säger - att barnen verkligen inte vill till sin pappa?!
    Jag och min bror slutade åka till pappa i den åldern. Vår mamma försökte verkligen men vi tokvägrade, rymde hemifrån, låste in oss, grät och skrek m.m.
    Tycker barnen får bestämma i den åldern!
    Va? Fattar ingenting av vad du skriver. Du tar något från luften nu tror jag, läs ts inlägg igen!
  • smulpaj01
    Anonym (Pappa) skrev 2016-10-12 15:52:07 följande:
    Va? Fattar ingenting av vad du skriver. Du tar något från luften nu tror jag, läs ts inlägg igen!
    Ts har skrivit att mamman skyllt på att barnen inte vill åka till pappan. Hur kan det vara så svårt att förstå?
  • Anonym (EmmaMaria)
    smulpaj01 skrev 2016-10-12 15:47:46 följande:
    Fast nu vet vi ju inte om det är som mamman säger - att barnen verkligen inte vill till sin pappa?!
    Jag och min bror slutade åka till pappa i den åldern. Vår mamma försökte verkligen men vi tokvägrade, rymde hemifrån, låste in oss, grät och skrek m.m.
    Tycker barnen får bestämma i den åldern!
    Jag kan ju inte svära på det, men jag tror faktiskt inte att hon försöker alls. Nu är hon bortrest och då fungerar det plötsligt jättebra att lämna barnen där. Så det fungerar ibland...ganska konstigt skulle jag säga.
Svar på tråden Min särbo får inte träffa sina barn