Socialen hotar att göra en anmälan mot mig
Jag är gravid i vecka 14. Jag har flyttat till en ny kommun i maj pga ett nytt arbete. Men i augusti sades jag upp pga arbetsbrist. Så nu bor jag fortfarande här i en familjs källare som jag hyr och jag är alldeles ensam. Jag och min fd sambo bodde här tillsammans från början men i juli flytttade han tillbaka till vår gamla lägenhet ca 1 timma härifrån pga att vi gjorde slut. Men vi är fortfarande bästa vänner, han är jätteglad för min graviditet och han kommer ofta och hälsar på. Vi har nog alltid vart mer som bästa vänner än som ett kärlekspar helt enkelt och nu när vi insett det har våran relation med varandra blivit mycket bättre.
Mina föräldrar bor i samma kommun som honom och vi har också jättebra kontakt. De är också glada över min graviditet.
Och jag med, jag ser jättemycket fram att få bli mamma.
Men nu är det ju så att jag hyr källarvåningen i en familjs villa och jag lever på socialbidrag. Generöst socialbidrag dock, mer än vad jag är van vid att leva på när jag jobbade. Dessutom har min socialsekreterare gjort ett undantag och betalar hela min hyra trots att den överstiger maxbeloppet på vad socialen ska betala. Dessutom lider jag av panikångest. Därför har min socialsekreterare beslutat att jag inte bör jobba ännu. Istället kommer hon nästa vecka att skjutsa mig till vårdcentralen så att jag kan få ordentlig hjälp med mina psykiska besvär och vi träffas ungefär en gång varannan vecka för att hon är "orolig" för mig.
När jag berättade för henne att jag var gravid sa hon att hon kommer göra en anmälan när jag har fött mitt barn. Hon sa att jag inte kan ta hand om ett barn utan lägenhet, utan man (wtf??), med panikångest (som jag ska få hjälp med att kontrollera nu) och utan arbete. Jag vill dock gärna arbeta (bara hennes bedömning att jag inte bör), jag har en annan lägenhet som jag kan bo i om jag vill och jag och barnets pappa är supertighta trots att vi inte är ett kärlekspar, och vi båda längtar efter att bli föräldrar. Dessutom står alltid mina föräldrars dörr öppen om jag skulle vilja bo hos dem.
Min socialsekreterare säger att jag med största sannolikhet kommer att bli av med mitt barn om jag föder det och att jag för barnets skull bör göra en abort (hon kallade tom aborten för en kärlekshandling fyfan) för att det här barnet oavsett kommer få en dålig uppväxt att minnas. Hur ska mitt barn få en dålig uppväxt med två föräldrar som älskar det så otroligt mycket? Med en pappa som har fast jobb som lastbilschaufför? Med morföräldrar som längtar?
Vad ska jag göra? Jag har gråtit konstant i två dagar för att jag är så orolig över framtiden, jag ser så mycket fram emot att få föda mitt barn och jag klarar inte en abort.
